Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Tredje delen om Almqvist

”Frihetens rena sak” är tredje delen i Johan Svedjedals storartade biografi om Carl Jonas Love Almqvists författarliv. De två andra är ”Kärlek är” 2007 och ”Rosor och törnen” från 2008.

Annons

Det är den mest omfattande biografi som någonsin skrivits om Almqvist och kommer nog att ses som ett standardverk. Den är skriven på en läsvänlig prosa, där Svedjedals förmåga att fånga skeendet i målande och kärnfulla uttryck och bilder imponerar.

Biografin tar sin början 1841, då Almqvist avskedas från experimentskolan Nya Elementar, där han verkat som lärare och rektor. Orsaken till entledigandet är hans liberala åsikter och den stormiga debatt som ”Det går an” föranledde, och där Almqvist i romanens form ifrågasatt det borgerliga äktenskapet, hyllat samvetsäktenskapet och kvinnans rättigheter. Almqvist tvingas nu försörja sig som litteratör på marknadens villkor, en högst osäker tillvaro. Han bidrar med artiklar i Hiertas Aftonbladet och i Jönköpingsbladet. Hierta ger honom också anställning på Aftonbladet, men mera som redaktör än skribent. Till slut förbarmar sig Oscar I över honom och han får en fast tjänst som regementspastor. Men det var knappast vad han ville ha, eller som Svedjedal drastiskt uttrycker det: ”Hur mycket Guds röst än talade genom hans mun, kunde den nu alltid överröstas av en militärtrumpet”.

1840-talet var en tid av oro och jäsning i hela Europa. I Frankrike utbröt februarirevolutionen 1848, vilken fick en efterföljare i ”marsoroligheterna” i Stockholm, då 18 arbetare sköts ihjäl och flera blev sårade. Bildningscirklar och läsesällskap tog de första stapplande stegen mot något som liknade en arbetarrörelse. Almqvists intressen sammanföll med dessa rörelser, då det gällde synen på rösträtt, folkbildning och reformering av samhällets institutioner. Däremot tog han avstånd från våld och uppror. Han var en radikal liberal, som trodde på parlamentarism, frihandel och fri företagsamhet.

1851 kullkastas Almqvists liv helt. Han flyr landet, omgiven av rykten om förfalskning och giftmordsförsök mot penningutlånaren Johan Jacob von Scheven. Hans flykt skildras dramatiskt och ingående av Svedjedal. Var Almqvist skyldig eller var han offer för en komplott? Den frågan har dryftats ända in i våra dagar. Svedjedal lutar åt att han var skyldig, men det motiv han för fram skiljer sig från de flesta andras, då han menar att det kanske var Almqvists önskan om att köpa Aftonbladet av Hierta som var orsak till hans agerande.

Till slut beskriver Svedjedal Almqvists liv i exilens USA. Ett liv ständigt på resande fot, i armod och ensamhet. I Philadelphia finner han slutligen ett slags hem, gifter om sig (fast hans hustru lever i Sverige). Han fortsätter att skriva, men nästan inget blir publicerat. Ett år före sin död reser han tillbaka till Europa, hans önskan är att återse familjen. Men längre än till Bremen kommer han inte.

Christer Nilsson