Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Tre scenarior där Sverige drabbas av ofred presenterades i Almedalen

Att Sverige skulle ockuperas av Ryssland finns det ingen bedömare som tror. Däremot finns det ett ryskt intresse för svenskt territorium i händelse för en eventuell kris där Ryssland vill flytta fram positionerna i Baltikum och försöka nå sina strategiska mål att bryta upp den europeiska säkerhetsordningen.

Annons

Att Rysslands förmåga ökar snabbare än den svenska gör också att Sveriges relativa kapacitet att möta hoten hamnar på efterkälken mer och mer.I en rapport från KKRVA, Kungliga Krigsvetenskapsakademien, skissas det på tre olika huvudscenarier hur en eventuell konflikt kan komma att utspela sig.

Viktigt att understryka är att det handlar om just teoretiska scenarior, det betyder inte att det kommer att hända eller att om det händer något så kommer det inte att hända exakt på det här sättet. Men syftet är att stimulera vidare studier, analysera vilka hotbilder som det svenska försvaret kan komma att behöva hantera och vilka behov det leder till.

Rapporten går också noga igenom den ryska militära uppbyggnaden och framför allt utvecklingen av offensiva förmågor. Ryssland prioriterar inte ett försvar gentemot Nato, utan just förmågan att överraskande och snabbt kunna vinna en kortare militär konflikt om de ”rätta politiska” omständigheterna skulle öppna sig. Den ryska övningsverksamheten går ut på att träna på angrepp.

Till skillnad från ryska retoriken om att ”Nato hotar Ryssland” så talar den ryska rustningen ett motsatt språk. Det här är ett ytterst besvärande faktum för den svenska fredsrörelsen och många av Nato-motståndarna, som gärna tittar med ett öga mot Nato, men blundar med det andra, för att sedan rikta finger mot väst.

Studien från KKRVA tittar framåt 10-15 år, vilket i försvarspolitiska perspektiv är en mycket kort tidsrymd. En av slutsatserna är ännu ett viktigt argument för varför dagens svenska försvarsöverenskommelse omedelbart behöver en uppdatering för att kunna ge effekt: Sammantaget finns det en överhängande risk för att det redan idag till delar existerande förmågeglappet mellan Sverige och Ryssland kommer att ha ökat inom den studerade tidsperioden.

Rysslands ständigt återkommande beredskapskontroller är ett sätt att utveckla förmågan att kunna påbörja krigföring direkt ur fredsgruppering. Det gör att förberedelsetiden för en försvarare blir minimal samtidigt som vilseledning, informationsoperationer och cyberkrigföring förlänger startsträckan för en försvarare att samla sina resurser. Och mobilisering kan försvåras ytterligare genom sabotage och fjärrbekämpning med robotar.

”När det gäller förbandsutvecklingen finns det två trender. Den ena går i riktning mot ökad rörlighet bl a i form av allt fler och mer kvalificerade luftlandsättningsförband och mycket mobila markförband. Den andra trenden är utvecklingen av moderna tunga förband med hög eldkraft och med ett mycket gott skydd, d v s utpräglade anfallsförband. Dessa kommer att vara utrustade med t ex moderna stridsfordon av ”Armata”-familjen. Målet är att kunna genomföra offensiva operationer mot en kvalificerad motståndare. En trend diametralt motsatt den vi sett de senaste decennierna i väst. ”

Ryssland har i flera år prioriterat att återuppbygga förmågan att genomföra offensiv landstigning Östersjöområdet. Bedömningen är att man idag har en ”tämligen god förmåga”. I ett och samma företag kan man snabbt förflytta 3500 man och 100 stridsvagnar, utan att behöva nyttja civila fartyg. Kapaciteten ökar också de närmaste åren:

”Inom några år kommer sannolikt två stora nyproducerade landstigningsfartyg av Ivan Gren-klassen och ett större antal mindre, mycket snabba, landstigningsfartyg tillföras Östersjömarinen. Dessa fartyg kommer att ge en ökad förmåga att genomföra offensiva landstigningsoperationer i östersjöområdet.”

Därtill kommer satsningar på långdistansrobotar för flyget och luftvärn med lång räckvidd som ger förmågan att kunna slå mot mål på djupet inne på svenskt territorium. Ryssland har också byggt upp en förmåga för cyberkrigföring, informationskrigföring och det som kallas för ”okonventionella komponenter” i rapporten, som att aktivera och understödja regeringskritiska grupper, eliminera nyckelpersonal, sprida förvillande information samt att specialförband kan tillsammans med flyg slå ut viktiga anläggningar. Med kartan över förmågor ritad så handlar rapporten därefter om scenarierna.

Ryssland har små chanser att vinna en längre utdragen konflikt med Nato och konflikten behöver därför avslutas snabbt. Syftet Ryssland kan tänkas ha med en konflikt är att få Nato att bryta samman politiskt och att flytta fram Rysslands positioner och intressesfär i Europa (i direkt konflikt med den regelstyrda ordning som Europa haft sedan Helsingforsavtalet).

Gemensamt för scenarierna är att snabbhet, överraskning, vilseledning och psykologisk påverkan har varit styrande.

Scenario 1 – Kris, påverka svensk beslutsfattning

Introduktion: Ryssland har genomfört destabilisering i Baltikum. Nato meddelar att man menar allvar med att försvara Baltikum och aviserar frambasering. Då Sverige väntas bidra med territorium för frambasering av flyg och fartyg vill Ryssland se till att svenska beslutsfattare nekar Nato till att använda svenskt territorium.

Plan: Det finns både beslutsfattare och opinionsbildare som är mottagliga för desinformation och som vill hålla Sverige utanför i strid med Lissabonfördraget 42.7 och den ensidiga solidaritetsdeklarationen.

Därför vill Ryssland ge bilden att Natos behov och önskan av svenskt territorium för att stödja Baltikum hotar svensk säkerhet. Svensk oförmåga ska också demonstreras. För att inte få opinionen att bli aktivistisk riktas hoten mot den politiska nivån medan informationsinsatserna sker mot allmänheten. Tema för det är redan väl etablerat genom desinformationen om värdlandsavtalet, som att ”samarbete med Nato innebär kärnvapen på svenskt territorium, Nato behöver inte lyda svensk lag och det innebär därmed en fara för svenska medborgare, det skulle kosta oerhörda summor att stationera Natoförband i Sverige, hur många dagis ska vi offra för att få kärnvapen i Sverige” etc.”Samtidigt spelar Kreml ett av sina favoritkort; russofobin, att det finns länder och krafter som vill ryska folket och Ryssland illa, och det ska Sverige inte stödja.

Genomförande: Anflygningar mot svenskt territorium för att ”nöta ned incidenten” utan att kränka territoriet, elektroniska störinsatser mot svenskt flyg och svenska fartyg, sabotage mot militära sensorsystem, övningar öster om Gotland, dold minering, undervattensoperationer.

Scenario 2 – ”Hybridkupp” mot Gotland

Introduktion: Rysslands mål är att visa för Nato att Baltikum inte kan försvaras, det sker utan att man angriper ett Natoland. Genom att kunna gruppera långräckviddiga luftvärns- och sjömålsbekämpningssystem på Gotland så blir det, om inte omöjligt så mycket svårt att undsätta Baltikum. Därigenom försvagas Nato. Estland, Lettland och Litauen skulle bli mottagligare för påtryckningar. Dessutom är Sverige inte ett Natoland som kan begära hjälp enligt artikel 5.

Plan: Det svenska försvaret på Gotland är minst sagt begränsat, vilket ger förutsättningar att enkelt och utan större strider kunna ta ön. Genom att visa att man kan undvika en större väpnad konflikt (genom att inte dra in svenska fastlandet) ställer man Sverige och Nato inför fullbordat faktum. Angreppet måste ske överraskande vilket avledning, desinformation, cyberkrigföring och att använda förband ur fredsgrupperingar möjliggör. Dessutom spelar existerande rysk verksamhet på ön en roll, som underhållsarbete med NordStream.

Genomförande, dag 1: Ett sextiotal spetsnazsoldater gömmer sig ombord ett civilt fartyg som anlöper Slitehamn, officiellt med uppdraget ”underhållsarbete av gasledningen”. Fartyget är också lastat med luftvärnssystem och telekrigföringsutrustning. Under natten besätter Spetznastrupperna, i civila kläder, Slite tillsammans med personal ur det ryska bevakningsföretag som finns på plats för att bevaka NordStreams utrustning.

Dag 2: Ubåtslandsatt spetznastrupp säkrar Kappelshamn. Två ubåtar lägger sig mellan Gotland och fastlandet. Två roro-fartyg avviker från sin kurs och går mot Kappelshamn och Slite där en bataljon vardera lastas ut, totalt 2000 man, 20 stridsvagnar och 70-tal fordon. Dessutom lastas en luftvärnsbataljon och en kustrobotbataljon ur.

Jaktflyg genomför skenmanöver mot Blekinge medan ett 15-tal transportflygplan luftlandsätter 500 man och 30-tal stridsfordon på södra Gotland. Dessutom flyger 15 attackhelikoptrar över från Kaliningrad.

Rysslands ambassadör i Stockholm överlämnar en not till svenska regeringen där man säger att man inte avser stanna länge på Gotland, bara tills ”baltiska problemet” är ur världen. Sverige uppmanas att inte göra något motstånd. Övriga myndigheter kan fortsätta sin verksamhet på ön, som Ryssland lovar att inte störa. Färje- och flygtrafiken kan fortsätta, dock under rysk kontroll.

Scenario 3 – Baltikumoperation som inleds med ett angrepp mot Sverige

Introduktion: Det sista scenariot är en mer utdragen konflikt där USA:s stridskrafter är uppbundna i Ostasien efter ett upptrappat läge mellan Kina och flera andra länder. För Ryssland är det ett läge att införliva territorier man anser är ryska, som i Ukraina, men också att diskreditera Nato genom att ta delar eller hela Baltikum.

För att ställa Nato inför fullbordat faktum vill Ryssland frambasera luftvärn och kustrobotbatterier på svensk mark i Östersjöområdet. En viktig faktor är att få väst att tro att Rysslands resurser är bundna i Ukraina samtidigt som överraskningsmomentet byggs upp genom att särskilt värna förbindelserna med Sverige. Ukraina angrips här två veckor före Sverige-Baltikum.

Plan: Ryssland angriper Nynäshamn, Gotland och Blekinge, där Blekinge är kraftsamlingen. Nynäshamn avser mest att binda resurser för försvar av Stockholm. Omfattande cyberangrepp ska bryta försvarsviljan hos allmänheten och försvåra för försvarsmakten. Särskilt fokus är elförsörjning och informationssystem. Därefter rullar Ryssland in i Baltikum.

Genomförande, dag 1: Ubåtar minerar svenska flottans farleder. Spetsnazförband innästlar sig i skärgårdarna i Blekinge och Stockholm. Förbekämpning mot mobiliseringsförråd, flyg- och marinbaser sker med kryssningsrobotar. Cyberattacker inleds.

Civila rorofartyg och maskerat containerfartyg landsätter överraskande trupp med stridsvagnar, pansarskyttefordon, luftvärn och sjömålsbekämpningsförband i Karlshamn, Slite och Kappelshamn. Det följs upp med luftlandssättningar i Blekinge och på Gotland och ytterligare truppförstärkningar som eskorteras av ryska marinstridskrafter.

Samma kväll inleds huvudangreppet mot Baltikum, då är Ryssland redo med luftvärn- och sjömålsbekämpningssystem i Sverige för att hindra Natoinsatserna att hjälpa Baltikum.

Hur det scenariot slutar finns på KKRVA, men en ledtråd är att Sverige trots en relativt begränsad rysk insats saknar egna resurser att effektivt slå tillbaka angreppet trots snabb hjälp från USA. Vid dag 12 har Sverige lidit personalförluster (sårade och stupade) i markstridskrafterna på 30 % eller 4000 av 12000.

Av den vid krigsutbrottet gripbara materielen återstår tillexempel bara 30 stridsvagnar (av 119), 100 stridsfordon (av 450), sju artilleripjäser (av 22), två ubåtar (av 4), två korvetter (av 5), 11 stridsflygplan (av 50). Civila förluster 2000-3000 personer.

Scenarioförfattare på KKRVA har varit David Bergman, Frederick Fooy, Anders Carell, Lars Helmrich, Marco Smedberg, Johan Sigholm, Niklas Wiklund och rapportens redaktör Karlis Neretnieks.

Seminarier om rapporten direktsänds under onsdagen 6:e juli 13-15 på Försvarspolitisk Arena och kan ses i efterhand.

Intresserad av Säkerhetspolitik? Missa inte succén Podd 72! Podden handlar om att vara redo, om kriser, katastrofer, prepping, säkerhetspolitik och informationskrig. Finns att ladda ned på iTunes och Acast.

# 13 kl 07:58 kom explosionen

#12 Brexitspecial 2 - Och nu då, vad hände och varför?

#11 Brexitspecial -inför omröstningen

#10 Podd72 går på världspremiären för Gripen E

#9 Fem år sen Fukushima, alver mot troll och dina preppingfrågor

#8 Preppa för Sportlovskyla, kulturen i säkerhetsdoktrinen & Lars Wilderäng

#7 Maskrosrötter, fredsförsök i Syrien och hur Ryssland trollar litvinenkorapporten

#6 På FoFRK del 3: "ÖB lovar försöka stoppa Bergsjös anfall, finländska myter och energiplanering för krig"

#5: Från FoFRK del 2:"Sveriges förmåga får betyg, MSB:s GD och kvällspressens utsända"

#4: Från FoFRK 1: "En Skipper, en stjärnförfattare och en civil krishantering"

#3: Medborgaransvaret i Kris, Ryssland och besök på skräckhotellet

# 2: Så fixar du strömavbrottet & kan det bli krig på Balkan?

#1: Preppa med barn och Svarta svanar