Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tomas Karlsson: Jämställda bolag går att lösa utan kvotering

Annons

Med en rapporttitel som lyder ”Fastighet först i mål”, och en inledande text med orden ”Ett glastak har krossats och en historisk milstolpe är ett faktum”, berättar stiftelsen Allbright att 2019 blev året då en av börsens branscher klivit över tröskeln och blivit jämställd i sina ledningsgrupper.

Stiftelsen Allbright har i flera år studerat könsfördelningen i de svenska börsbolagens verkställande ledningar och i deras styrelserum. Och årets rapport är något utöver det vanliga, i positiv bemärkelse – om vi ser till samtliga undersökta företag. Andelen jämställda börsbolag (anges som att könsfördelningen är minst 60–40) har ökat med en tredjedel – till 64 stycken. Och bolagen som helt saknar kvinnor i ledningsgruppen aldrig varit färre.

Och som nämndes inledningsvis är det börsens fastighetsbolag som går i bräschen. Enligt Allbright är det främst fastighetsbranschens större företag som gjort klivet möjligt. Könsfördelningen i dessa ”storbolag” är 51 procent män och 49 procent kvinnor i ledningsgrupperna. Och i två av dem, Kungsleden samt Hemfosa, är kvinnorna i majoritet. Dessutom har vart fjärde börsnoterat fastighetsbolag en kvinna som vd.

Hos de mindre och medelstora fastighetsbolagen är andelen kvinnor i ledningsgrupperna något lägre, 32 procent – vilket trots allt är åtta procentenheter högre än snittet för samtliga börsbolag. Tittar vi dessutom på styrelserna i fastighetsbranschen är kvinnornas andel 37 procent, nära målet på 40.

Allbrightrapporten visar samtidigt att långtifrån alla börsbolag är med på tåget. Alltjämt är det sju börsbolag som ännu inte lyckats hitta en enda kvinna vare sig till styrelsen eller till bolagsledningen – ett rejält underbetyg.

Att de ledande svenska företagens styrelser och ledningsgrupper traditionellt sett haft en mycket låg andel kvinnor är sant, men som tur är utgör dessa sju en historisk rest. De är på utdöende. Och det finns få tecken som tyder på framtida bakslag.

Stiftelsen Allbrights vd, Amanda Lundeteg konstaterar att: ”Om utvecklingen fortsätter i samma tempo kommer vi lagom till nästa års rapport ha fler jämställda börsbolag än bolag utan kvinnor i ledningsgruppen - klart en delseger värd att fira”.

Styrelseledamöter och ledningspersoner ska värvas tack vare sin kompetens – inte på grund av sitt kön.

Politiskt är den senaste Allbrightrapporten också intressant. Dessa granskningar har utgjort bränsle till den flera decennier långa politiska diskussion mellan dem som förordar lagstiftning om könskvotering (ofta till vänster) hos börsbolagen och dem som säger att näringslivet har att lösa detta med jämställda styrelser ändå.

Så sent som 2017, under förra mandatperioden, stoppade en majoritet i riksdagens civilutskott (bestående av M, C, KD, L och SD) Stefan Löfvens regering från att lägga proposition om tvingande regler. Det var klokt. Civilutskottet beslutade då att det även i fortsättningen ska vara ett aktiebolags ägare som bestämmer könsfördelningen i bolagets styrelse.

Och även om det skett i små, små steg är det alltmer uppenbart att polletten trillat ner hos många bolag. I varje företags dna ligger att växa. Och det är då affärsmässigt smart att ha mångfald i styrelser och ledningar. En jämnare mix av kvinnor och män gör bolagen gott, det ger en större bredd av såväl kunskap och erfarenhet.

Men styrelseledamöter och ledningspersoner ska värvas tack vare sin kompetens – inte på grund av sitt kön.