Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tokliberalt? Nej, snarare tokigt oliberalt

/

De senaste veckorna har det varit många försök att sätta politiska etiketter på vad som egentligen bara borde vara liberalism rakt upp och ner. Nå, åtminstone var förslaget till idéprogram för Centerpartiet liberalt.

Annons

Centerpartiet uppfattas av många som det mest otydliga partiet. Med ett modigt visionsprogram skulle Centerpartiet ha allt att vinna. Därför är det olyckligt att vice ordföranden Anders W Jonsson, tillika riksdagsledamot från Gävleborg, redan nu menar att till exempel den fria invandringen inte kommer att finnas med som vision i partistyrelsens förslag till stämman. Vilket alltså innebär en förändring från rådande beslut, taget av medlemmarna, hos Centerpartiet. Med samma självklarhet avskriver både han och andre vice partiledare Anna-Karin Hatt en läroplikt, som bland annat finns i det skolmässiga föregångslandet Finland, till förmån för den rådande skolplikten. Och det verkar vara självklart, också enligt partiledaren Annie Lööf, att staten ska bestämma hur vuxna ska leva ihop. Centralstyrd kärlek, undervisning och stängda gränser. Någonstans där urvattnades de liberala tankarna, och riktningen för Centerpartiet.

Det behöver dock sägas. Det som beskrivs som en gigantisk kris är i själva verket ett partipolitiskt föredöme i öppenhet. På många håll kommer det positiva utrop över både det stora engagemanget under arbetet (10 000 personer involverade i en process är en våt dröm för de flesta partiengagerade) och nu inför stämman i mars. Att ett politiskt parti ägnar sig åt att diskutera politik tycks vara unikt. Det är en process, och inte en kris vi ser. Oavsett vad kvällstidningarna säger.

Den fria invandringen har kanske väckt mest uppståndelse i den processen. Av någon anledning anses det vara fel typ av liberalism att säga att det "för ett parti som värnar friheten och bygger sina värderingar på alla människors lika rätt och värde finns inget annat logiskt ställningstagande än att man är för en fri invandring" (idégruppens formulering) i jämförelse med "...en värld där människor kan röra sig fritt över gränserna" (Centerpartiet i Östergötlands förslag till idéprogram som är under bearbetning).

Fast en del medlemmar, och före detta sådana, uppskattar inte den långsiktiga visionen om att människor ska kunna leva och bo var de vill överhuvudtaget. Samma personer kritiserar gladeligen idégruppsförslaget med att det är för mycket "sköt dig själv och skit i andra". Om man nu inte vill ha den visionen om öppenhet, var ligger solidariteten? Och friheten?

Som Skellefteåcenterpartisterna klokt skriver i Norran (8/1) "Att stänga gränserna och försöka behålla det välstånd vi har här, och endast för dem som bor här nu, kan för vissa verka lockande men är ett oerhört kortsiktigt tänkande. Historien visar tydligt att slutenhet mot omvärlden aldrig har varit något framgångsrecept för tillväxt och välstånd.".

Det är vare sig idégruppen, partistyrelsen eller Centerpartiet i Östergötland som bestämmer riktningen. Det är extrastämman i mars som sätter ner foten. Än är inte hoppet ute för att Centerpartiet faktiskt ska kunna ta en grön liberal väg. Eller "tokliberal" som det kallats av de som tycker att det är för mycket frihet, för mycket tro på människor och alldeles för lite stat i idéprogramsförslaget.

Får de som de vill kan man på en gång stryka det "-liberala".

Kvar blir bara tok.

Annons