Annons
Vidare till helahalsingland.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Tjernobylkatastrofen skapade osäkerhet i Hälsingland: "Jag kommer aldrig att glömma"

Artikel 3 av 5
30 år efter Tjernobylolyckan
Visa alla artiklar

En av världens största kärnraftsolyckor inträffade 270 mil från Hälsingland. Trots det drabbades stora delar av landskapet. Rädslan för radioaktiviteten var påtaglig lång tid efter katastrofen.

Det är 30 år sedan den värsta kärnkraftsolyckan i världen ägde rum, i kärnkraftverket i Tjernobyl, Ukraina.

Katastrofen drabbade stora delar av Europa. Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten påverkade Tjernobylolyckan till exempel det svenska samhället mer än vad många tror.

Läs också: Radioaktiva ämnen fortsätter minska efter Tjernobyl

I de områden i Sverige som fick mest radioaktivt nedfall, dit delar av Hälsingland hör, drabbades framför allt jordbruket och jakten de första åren.

– Tjernobyl är en händelse som jag ser som en brytpunkt, som jag aldrig kommer att glömma. Det är den enskilda händelse som har påverkat jobbet mest, säger Gunnar Wikström, som redan då jobbade som miljö- och hälsoskyddsinspektör åt Bollnäs kommun.

Enligt honom fick allt annat arbete läggas åt sidan så fort omfattningen av Tjernobyl blev känd. Allmänheten varnandes av Statens strålskyddsinstitut att akta sig för vatten i pölar som bildats i av nederbörd. Det avråddes också från jakt, svamp- och bärplockning.

– Direkt efteråt var det väldigt många som ringde till oss och var oroliga. Olyckan vände upp och ned på allt en lång tid efteråt. Ett problem var att vi inte heller visste så mycket. På den tiden fanns inget internet och kommunen hade inte ens en fax, säger Gunnar Wikström.

En av de första åtgärderna var att undersöka hur mycket radioaktivitet som spridits till Sverige. Till en början testades nästan allt som gick att testas. I Bollnäs kommun stod det ganska snabbt klart att den nordöstra kommundelen drabbats värst.

– I princip släppte vi allt annat och började ta markprover runt om i kommunen på en gång. Sedan fortsatte det med prover av alla dess slag, säger Gunnar Wikström.

Läs mer: Så undviker vi ett nytt Tjernobyl

Mätningarna visade höga becquerelvärden (becquerel är en internatioell enhet för att mäta radioaktivt sönderfall) i framför allt fisk. Olyckan resulterade också i höga halter av radioaktivitet i svamp samt kött från ren, älg, rådjur och får. Men även i komjölk var förekomsten av radioaktiv jod och cesium generellt mycket hög månaderna efter olyckan i de värst drabbade områdena.

Än idag, 30 år efter olyckan, kan produkter från skog och sjö innehålla relativt mycket av det radioaktiva ämnet cesium-137. Bollnäs kommun tar fortfarande markprover på fem ställen i kommunen. Även svamp testas fortfarande.

– Nu är det ingen fara att äta något från naturen på grund av Tjernobylkatastrofen. De mätningar vi gör idag handlar mer om att bygga upp en kunskapsbank inför framtiden.

Gunnar Wikström minns mycket väl hur bristen på information och kunskap orsakade oro bland befolkningen.

– Folk ringde in och var väldigt oroliga. De undrade om katten kunde släpa med sig radioaktivitet in i hemmet, om de kunde äta vissa saker eller om det var okej för barnet att leka i sandlådan. Det var svårt att svara på frågorna eftersom det fanns så lite information. Samtidigt var det en helt nu situation för oss, säger han.

Den stora osäkerheten tiden efter Tjernobylolyckan påverkade även bärbranschen.

– Det var inte särskilt positivt, säger bärhandlaren Torbjörn Forsblom i Ovanåker.

Han var 33 när Tjernobylkatastrofen inträffade. På fritiden hjälpte han sin far Tore med bärfirman, som han sedermera tog över (och numera i sin tur har lämnat över till sin son).

Läs även: Fem år sedan Fukushima – "Allting började skaka, sen stod vi helt begravda i böcker"

Torbjörn Forsblom minns mycket väl tiden efter Tjernobylkatastrofen.

– Men vi i Hälsingland blev ändå ganska skonade. Det var värre neråt Gästrikland och längre norrut, säger han och fortsätter:

– Det blev en del frågor, till exempel var bären var plockade. Men det gick över snabbt. Efter något år var det som om folk glömt bort det, säger Torbjörn Forsblom.

Fakta: Tjernobylkatastrofen

Tjernobylkatastrofen inträffade strax före halv två, lokal tid, natten till lördagen den 26 april 1986.

Allt började med en explosion i en reaktor. Därefter spreds ett stort moln med radioaktiva partiklar över stora delar av Europa.

Till att början mörkade myndigheterna i Sovjetunionen att en allvarlig olycka skett. Först ett par dagar efter katastrofen upptäckte anställda vid Forsmark, 110 mil från Tjernobyl, en förhöjd radioaktivitet.

Då visade kalendern måndag morgon den 28 april. Det stod snart klart att radioaktiviteten inte kom från det svenska kärnkraftverket.

Men det tog lång tid innan ens sovjetiska myndigheter insåg hur allvarlig situationen var. Strålningsnivån missbedömdes och av de som deltog i arbetet med att kyla reaktorn, släcka elden och stoppa de radioaktiva utsläppen de första dagarna insjuknade 134 i strålsjuka.

Fram till mitten av 2005 uppskattade WHO, Världshälsoorganisationen, att upp emot femtio personer omkommit som direkt följd av olyckan. Greenpeace hävdar även att Tjernobylkatastrofen orsakat att en kvarts miljon människor insjuknat i cancer och att nästan 100 000 ytterligare dött av cancer.