Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Tio områden med extra värde

Tio områden i Bollnäs kommun har så stora kulturvärden att de valts ut som områden av riksintresse för kulturmiljövården. Under hösten har länsstyrelsen analyserat dessa områden.

Annons

På onsdagskvällen berättade Ingela Broström från Länsmuseet Gävleborg, vid en föreläsning på Kulturhuset, vad som är så värdefullt och vad dessa miljöer kan berätta. Det är hon som har analyserat de berörda områdena och hon kunde visa bilder och berätta om dem på ett intressant och tankeväckande sätt.

Att ett område klassas som riksintresse, vilket det kan göra av flera olika anledningar, sker framför allt för att de värden det handlar om ska kunna hävda sig bättre när det är dags att dra om vägar eller göra andra landskapsförändringar.

– Statusen som riksintresse är något som kommer fram vid skarpt läge, konstaterade hon.

I hela länet finns ett åttiotal riksintressanta områden och tio av dem finns i Bollnäs kommun. Tillsammans med dem i Dellenbygden hör de sannolikt också till de allra viktigaste i länet.

Ingela Broströms genomgång började med Knupbodarna söder om Kilafors. En fäbodmiljö med karaktäristisk 1700- och 1800-talsbebyggelse samt betesvall som Ingela Broström själv ville lyfta fram som en av de mest romantiska fäbodmiljöerna i länet.

Hon fortsatte med Myckelängarna, söder om Lilltjära, där ett ladulandskap breder ut sig intill länsväg 272 söderut. Dess välbevarade våtslåttermarker var bland de tidigaste att brukas på grund av de goda jordegenskaperna.

Norr om Kilafors ligger ett område runt byarna Norrfly, Sörfly och Kvarnböle som sannolikt började brukas i ett senare stadium. Det var sämre marker som fick tas i anspråk när de finare jordarna intill Bergviken redan var upptagna, någon gång mellan år 1000 och 1200, tror Ingela Broström. Men att man lyckades bemästra det ganska besvärliga landskapet tyder samtidigt på att den tidens Hälsingar var initiativrika och påhittiga som lyckades ta tillvara även den minsta jordplätt.

Sedan hamnade vi i Acktjära där det fortfarande finns ovanligt många bysamfälligheter kvar och dessutom ett bevarat nät av grusvägar. Samtidigt noterade hon att här börjar kulturlandskapet växa igen och lyfte också fram kommunens moraliska ansvar för att stödja bönderna med detta när de av förklarliga skäl inte alltid hinner med.

Från Freluga by visade hon brokig bebyggelse från järnvägens barndom.

– Man kan nästan kalla det för "vild Klondykestil".

Från Koldemo i Arbrå visade hon sedan på hur man på typiskt Arbråmanér byggt ihop boningshus med ladugården.

Vidare pratade hon om Vallsta med dess vida odlingslandskap inramat av de blånande bergen. Hon lyfte också inramningens betydelse för helheten vilken kan påverkas vid etablering av exempelvis vindkraft.

Även ett område i Östansjö, Vallsta, berördes innan hon avslutade med Växbo och kyrkomiljön i Västerby och Rengsjö.

Ingela Broströms sista ord var en lyckönskning till åhörarna.

– Ni har verkligen dragit en vinstlott att få bo i ett landskap där det finns så många värdefulla områden. Och det bästa av allt är att de finns där ute, tillgängliga för alla att titta på.