Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tillbaka i skogen!

/
  • Pappa Sune är förare och sonen Jonas är kartläsare i Bubblan.
  • Kylhålen nedanför främre stötfångaren är ett kännetecken för VW-cupbilarna.
  • Modern säkerhetsutrustning med riktig stol och bur gör det säkrare att köra rally i dag än på 1970-talet.
  • 1600-motorn får bränsle via dubbla webrar. De vita bakljusen är ett avsteg från originallooken.

Sune Westerlunds VW 1303 S 1973 började sitt liv som rallybil i Volkswagencupen, en enhetsklass med enbart pilgröna bubblor. Efter ett mellanspel på gatan har den nu åter blivit rallybil.

Annons

Du har säkert fantiserat om det, att bilen du äger har en hemlig historia som gör den speciell. Tänk om den är en unik förseriebil, om den har en känd person som tidigare ägare eller tävlingshistorik.

Det sista inträffade för Sune Westerlund i Hällberga utanför Eskilstuna för fem år sedan. Han hade alltid velat ha en Folka och när en kamrats son hade ett objekt som blivit stående fick Sune köpa den – efter ett visst tjatande.

Sune som renoverat ett antal bilar tänkte först renovera till fint originalskick. Men så fjorton dagar efter köpet fick han ett telefonsamtal som skulle förändra allt.

– Det var en man var på jakt efter just en sån här bil, berättar Sune Westerlund. Han hade lånat en film om Volkswagencupen som gick på 1970-talet och i den filmen fanns den här bilens registreringsnummer med.

Efter samtalet sprang Sune ut i garaget. Volkswagencupbilarna var helt original, men hade ändå vissa kännetecken. Och visst fanns de där. Under främre stötfångaren hittade han det särskilda gallret och inredningen var ju svart. Inte heller hade bilen någon underredsmassa. Att det satt röda Konistötdämpare och att den såg ut att vara lite slagen i underredet förstärkte övertygelsen om att det här faktiskt var en före detta tävlingsbil.

Då bestämde Sune att folkan skulle bli rallybil igen.

– När jag körde rally på 1970-talet ville jag alltid ha en 1303S, men det var ju ouppnåeligt för de var ju nya bilar då. Jag fick köra Saab V4 istället.

Sune har namnet på den som körde hans Bubbla som ny, men än så länge har det inte blivit av att ta kontakt med honom.

Modellåret 1973 bjöd på i sammanhanget ganska stora nyheter för Folkan. Den nya 1303S hade välvd framruta, ny instrumentpanel och för tiden enorma baklysen. Förutom den nya modellen fanns den gamla 1300S kvar. Det här året såldes hela 12?867 VW Typ 1 i Sverige, det var sista året som försäljningen var uppe i så här stora volymer.

Sunes rallyåkande tog slut ett par år efter att äldsta sonen Jonas föddes 1977, nu blev renoveringen och den nya rallykarriären med Sune som förare och Jonas som kartläsare ett gemensamt projekt.

– Jag plockade ner den i atomer, säger Sune. Den var rostig men det fanns hopp. Jag gjorde allt svetsjobb själv men har ett så litet garage att jag fick separera kaross och bottenplatta.

Sune körde ut karossen och började med bottenplattan, målade upp den och bytte bussningar, fjäderben och stötdämpare. Sedan var det dags för karossen.

– Jag tog bort alla rutor och gjorde på så vis jobbet enklare för mig, säger Sune. Det var inte så mycket jobb, men det tar ju tid om man ska vara noga. Men så har bilen aldrig gått sönder mekaniskt under någon tävling heller!

Sune fick byta alla skärmar och lackade sedan själv bilen i garaget. Alla Volkswagencupbilar var målade i färgen Wiedengrün L63K. Sune tog med sig en plåtbit till färghandlaren som dock inte kunde hitta Volkswagens egen färgkod utan det blev istället den snarlika färgen Porsche Racing green.

Med karossen lackerad var det dags att göra rallybil av bilen och bygga bur. När racingstolarna från OMP skulle i fick man börja med att montera stolen rätt för föraren sedan fick passagerarstolen hamna där det fanns plats kvar. Ändå blev det så trångt att en liten bula på förardörren blev nödvändig för att Sunes stol skulle få plats.

Motorn är en original 1600-kubikare som fått dubbla Webrar, viktade vevstakar, lättat svänghjul, smidda kolvar och rostfria ventiler i topparna.

– Jimmy Andersson på Göran Anderssons Motorrenovering gjorde jobbet och det ska han verkligen ha en eloge för, säger Sune. Jag fick hem motorn och beundrade hur allt glänste.

Men när Sune satt på kylplåtarna och startade sprack oljekylaren och oljan pyste ut.

– Vi bytte oljekylaren och så hände samma sak igen. Det visade sig att Jimmy satt i för hårda fjädrar i oljetrycksreduceringen, eftersom han ville ha ett högre oljetryck än original. Jag bytte fjädrar och sen dess har motorn gått klockrent, berättar Sune.

– Vi kan plocka ur motorn ganska fort nu, tillägger Jonas och ler.

Ett stort problem med att köra rally med en Folka är att den lätt går varm, så nu sitter tre externa oljekylare monterade. Sune har tagit hem delar från USA så nu har den även oljesumps-kylning. Efter den första säsongen plockades motorn isär igen och topparna skickades iväg till Linköping där de portades och nu är Sune betydligt mer nöjd med motorns karaktär.

– I vinter tänker jag ta ur motorn och låta renovera den igen, den har ju gått 20 tävlingar nu. Sedan har jag tänkt att låta bromsa den för att kolla effekten, säger Sune.

Större delen av den första säsongen använde Sune och Jonas en originalväxellåda, men sedan fick de låna en låda som suttit i en folk-racebil som var mer tätstegad mellan tvåan och trean ville de inte ha något annat. Folkaspecialisten Hazze Lindholm i Stockholm fick då i uppdrag att bygga en liknande växellåda med hjälp av delar från USA. En annan förändring är att den nya lådan har lägre slutväxel.

Medan bygget av Folkan pågick ändrades reglerna för historiskt rally och kravet på Appendix K-besiktning infördes. Det blev en kostnad för mycket för far och son Westerlund, de valde istället att köra i klassen 66-74 Grupp H. Där krävs katalysator och Sune fick ingen dispens. Trendab utanför Södertälje löste problemet, bakom  stötfångaren sitter nu en Simoniz ljuddämpare med en racekatalysator från Finnkat. För två år sedan blev den klar.

– I Grupp H körde vi ju mot Volvobilar med 250 hk vilket var en ganska bra lärdom, berättar Sune.

I år har Sune och Jonas ställt upp i alla deltävlingar i sprintserien Micro bildelar Rallycup och de vann sin klass i konkurrens med bilar som Opel Ascona, Volvo 140 och Saab V4.

– Vi har ställt upp i alla tävlingar och fullföljt. Teamen är ju med i varje tävling så man lär ju känna och pika varandra, säger Jonas.

Team Westerlund vann ingen enskild tävling men kunde ändå ta hem Microcupen på jämnhet. Av en slump noterade Sune dessutom att de ledde i Sjuklubbarsserien, så de blev de tvungna att åka ett asfaltsrally i Hallstahammar för att säkerställa segern där också. Men frågan är hur funkar en Folka i rallysammanhang?

– Det är ju inte mycket pulver så man får jobba med bilen, nöjesfaktorn är desto högre. Den är svår att köra men ändå är den ju lätt-sladdad, säger Sune.

Jonas tog kartläsarlicens för att kunna åka med. Men suget att få köra själv har blivit allt större så nu har han köpt en VW Golf för att köra i Grupp E.

Nu planerar Sune att Appendix K-besiktiga den gröna Folkan och anmäla sig till Midnattssolsrallyt och kanske får det räcka med den tävlingen för rallybubblan nästa år. Klart är att Sune och Jonas Westerlund hittat ett gemensamt intresse.

– Det är skitkul att köra tillsammans. Om jag ska vara ärlig tror jag inte att du klarar att ställa undan Folkan, säger Jonas och tittar på sin pappa.?

FAKTA

Fabrikssponsrade gröna bubblor
Ett karakteristiskt bubblesmatter hördes över rallyskogarna under tre år på 1970-talet. Svenska Volkswagen låg bakom enhetsklassen Volkswagencupen där dels begagnade Folkor fick vara med, dels kunde licensierade rallyförare åka till Södertälje och köpa en splitt ny 1302 och senare 1303 till rabatterat pris. Allihop var pilgröna, Wiedengrün, alla hade kylhål vid främre stötfångaren och alla hade svart inredning. Bilarna saknade rostskyddsbehandling och såldes utan vagnskadegaranti.

– Det tärde på ekonomin eftersom det var en ny bil och man var tvungen att köpa nya delar, säger Bo Almgren som körde i VW-cupen.

Många använde sina rallybilar som privatbil i veckorna. Startfältet i tävlingarna kunde bestå av uppemot  90 ekipage.

– Man såg att det var en Volkswagencup-bil på att den aldrig bromsade. När man fått upp farten så gällde det att hålla den uppe, berättar Sven-Olof Fröjd som också körde i VW-cupen.

Visserligen var det en enhetsklass och ibland gjordes stickprovskontroller på motorerna. Men en del team la ner mycket tid och pengar på att få till någon extra hästkraft. Vevstakar och kolvar kunde viktjusteras och bussningarna i växellådan kunde honas ur.

– Det var den bästa och billigaste serien man kunde köra i och ändå var det en fajt, säger Sven-Olof Fröjd.

1975 var det slut, då slutade Folkan att importeras. Istället såldes Golf till rabatterade priser till rallyförare.

Mer läsning

Annons