Annons
Vidare till helahalsingland.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Tänk långsiktigt – inte bara på skogsbolagens särintressen

Hans Jonsson (C) förordar uppenbart i sin insändare ett fortsatt missbruk av det svenska skogslandskapet, något som långt ifrån kan förknippas med ett hållbart bruk (19/10).

Skogen existerar inte för att vara en råvarukälla till skogsindustrin. Skogens funktion är att producera biologisk mångfald i livets tjänst. Endast de brukningsmetoder som respekterar denna funktion kan betraktas som långsiktigt hållbara. Med tillämpning av kontinuitetsmetoder i skogsbruket bevaras den biologiska mångfalden, klimatnyttan ökar, skadorna på angränsande system och funktioner minskar, de sociala värdena respekteras och lönsamheten blir på lång sikt jämförbar med trakthyggesbruket.

För att bli trovärdig bör den som använder uttrycket hållbarhet i samband med skogsbruk ta ett tydligt ställningstagande mot det grymma och hänsynslösa trakthyggesbruket som sedan mitten av 1900-talet varit förhärskande i det svenska skogsbruket.

I en nyligen publicerad rapport Allt mindre plats för skogens mångfald, artdatabanken SLU, uppmärksammas tillståndet i skogen: "Sveriges skogslandskap håller på att omvandlas. Vi går från orörda eller extensivt brukade skogar med stor biologisk mångfald till artfattiga produktionsskogar. Utvecklingen pekar mot att all äldre skog som finns kvar utanför skyddade områden kommer att ha kalavverkats om 20 år".

Kalytor och ytor med trädplanteringar av samma ålder avlöser varandra i landskapet. Skogsbruksmetoder som har varit förödande för den biologiska mångfalden. Av de cirka 35 000 kända arterna i skogsekosystemet så är tillståndet allvarligt eller osäkert för omkring 5 000 skogsarter. Var tionde svensk skogsart är i dag rödlistad. Kalhyggesbruket är inte klimatneutralt. Tvärtom frigörs metangas, en växthusgas som är 20 gånger mer potent än koldioxiden, från de sönderkörda markskikten. Dessutom rubbas landskapets hydrologi med snabbare avrinnig till vattendrag vilket ger flödestoppar med skador och kostnader för enskilda och för samhället. Vattendragen förorenas av sediment och tungmetaller vilket får negativa konsekvenser för vattensystemens ekosystemtjänster.

Vi behöver politiker som står på medborgarnas sida och inte låter sig styras av skogsföretagens särintressen. Det behövs en ny skogsvårdslagstiftning som möjliggör en restaurering av det svenska skogslandskapet. Vi behöver nya direktiv till skogsforskningsinstitutet vars verksamhet nu styrs till övervägande del av skogsnäringarna. I all forskning som berör skogslandskapet ska relevanta miljökvalitetsmål beaktas.

Det finns en risk med att enbart inrikta politiken på att öka produktionen av biomassa i skogen. Det är trångsynt och kan leda till konsekvenser med resursförluster som hotar arbetstillfällen inom andra sektorer i samhället.

Per-Olov Åberg

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel