Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Symbolisk flytt av barnen

I höstas flyttade de sista grundsärskoleeleverna ut från Höghammarskolan. Det markerar ett tydligt avslut för en renodlad grundsärskola för kommunens F-9 elever.

Annons

På Granbergsskolan, lite för sig själv, har träningsskolan två klassrum. Det är en inriktning inom grundsärskolan för elever med grav och måttlig utvecklingsstörning. Fram till i våras gick barnen på Höghammarskolan, men efter sommarlovet flyttade de hit tillsammans med två assistenter och specialpedagogen Lena Linck.

– Det har gått väldigt bra för den här klassen att klara av alla förändringar. En anledning är nog att vi fått följa med, säger Lena Linck.

Förutom att barnen kunnat möta den nya miljön tillsammans med människor som känner de sedan tidigare, har också personalens kompetens från särskolan fått följa med till den nya organisationen.

– Fortfarande är allt väldigt nytt och nu håller vi på att lära oss av varandra, berättar hon.

Ett exempel på det är när Granbergsskolans ledning föreslog att träningsskolans klassrum skulle placeras mitt inne i huvudbyggnaden.

– Det var i all välmening, men våra elever klarar inte av att ha ett klassrum i en korridor där massor av andra elever rör sig.

Så planerna skrotades och träningsskolan ligger nu i en mindre sidobyggnad och har en egen ingång. Här jobbar de ungefär som innan flytten, men på sikt ska eleverna inkluderas så långt det är möjligt med den övriga skolan.

Träningsskolans flytt från Höghammarskolan kan ses som symboliskt. Under 1990-talet började de lokala politikerna i Bollnäs att jobba för att göra särskolan till en del av den vanliga grundskolan.

– Vi stretade emot länge och ville fortsätta vara en del av Höghammarskolans organisation, berättar Lena Linck som själv började arbeta där 1982.

Det hjälpte inte. Eleverna blev successivt färre och sista året fanns bara tre grundsärskoleelever kvar på Höghammarskolan. När beskedet kom att de skulle flytta till Granbergsskolan hade Lena Linck sedan länge accepterat förändringen.

– Då tyckte jag bara att det skulle bli roligt och vi har verkligen blivit väl mottagna här på skolan.

Inkludering är ett begrepp som använts allt mer frekvent i olika sammanhang. Men vad ordet egentligen betyder är sällan glasklart.

– För mig handlar det inte om att vi ska göra de här eleverna normala utan vi ska anpassa oss efter deras förutsättningar och behov.

I praktiken kan det betyda att en och samma elev deltar i en vanlig klass, är i en liten grupp vissa lektioner eller har egen tid tillsammans med en pedagog. Det är elevens behov och dagsform som ska avgöra.

– Det är vad inkludering handlar om enligt mig och det kräver mycket resurser.

Lena Linck betonar också vikten av att försöka tänka utifrån barnets perspektiv.

– Vad är inkludering för just den här individen? Vid vilka tillfällen, med vilka andra barn och i vilken miljö känner sig barnet mest delaktig?

De frågorna ger en bra fingervisning om vad som fungerar för just det barnet.