Annons
Vidare till helahalsingland.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Sverige + EU = sant

Det är roligare att säga ja. Så löd ja-sidans slogan inför den svenska folkomröstningen om EU-medlemskap 1994.

20 år efter att en knapp majoritet av svenska folket röstade för EU-medlemskap kan man konstatera att EU-förespråkarna hade rätt. Att säga nej till EU hade varit betydligt tråkigare.

Mycket gott har kommit med EU-medlemskapet. Tack vare Sveriges anslutning kan vi röra oss fritt över landsgränserna inom EU. Vi kan bo och arbeta i vilket EU-land vi vill utan att ansöka om arbets- eller uppehållstillstånd. Och det är betydligt enklare att studera i ett annat europeiskt land än tidigare.

Nej-sägarnas domedagsprofetior som förutspådde svenskt förfall besannades inte, enligt Stefan Fölster, chef för Reforminstitutet, och Fredrik Erixon, chef för en tankesmedja i Bryssel (Dagens Nyheter 26/4).

Låginkomsttagare har inte missgynnats på bekostnad av höginkomsttagare. Tvärtom har konkurrensen på den gemensamma europeiska marknaden lett till att varor och tjänster har blivit billigare, vilket är särskilt positivt för den som tjänar mindre. Välfärden har inte urholkats, något som många EU-skeptiker påstod skulle ske. Miljöpolitiken har inte heller blivit sämre – vilket nej-sidan försökte skrämmas med. Snarare har den blivit bättre då Sverige numera har en chans att påverka EU:s gemensamma klimatpolitik och driva den i rätt riktning.

En stor del av de forna nej-sägarna har motvilligt accepterat att Sverige inte kommer att lämna EU. I dag är det endast Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna som förespråkar ett utträde. Miljöpartiet, som tidigare krävde att Sverige skulle lämna EU, nöjer sig med att vara ett EU-kritiskt parti.

 Även om det numera finns en acceptans för EU råder ett oroande ointresse – från såväl politiker som väljare. Fast 2014 utnämndes till superdupervalåret var valrörelsen inför EU-valet märkbart ljummen.

 Trots att det gjordes en storsatsning på ökat valdeltagande röstade endast 51,1 procent av de röstberättigade i det svenska EU-valet, en låg siffra jämfört med årets riksdagsval där 85,8 procent röstade.

Det bristande intresset och engagemanget gör att EU:s många fördelar riskerar att glömmas bort till förmån för dess nackdelar. Unionens problem, som dess bristande demokratisk förankring, bör självfallet debatteras. Missnöjet med bristande demokratisk förankring har fått populister till både höger och vänster att ifrågasätta unionens kärna, människors fria rörlighet mellan EU-länderna.

Ifall nackdelarna ignoreras riskerar EU:s legitimitet att urholkas än mer. Men man får inte glömma att Sverige hade varit betydligt tråkigare om vi hade sagt nej för 20 år sedan.