Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Svårt läge i Köpenhamn

/

I dag anländer USA:s president Barack Obama till Köpenhamn och det pågående klimatmötet. Tanken och förhoppningen var att han tillsammans med övriga stats- och regeringschefer skulle skriva under ett nytt klimatavtal som kunde ersätta Kyotoavtalet som löper ut 2012.
I varje fall var det den förhoppning som det danska ordförandeskapet för klimatmötet hade. En förhoppning som också EU delade.
Nu kommer det med all säkerhet inte att bli så.

Annons

Trots två år av förhandlande och nu nästan två veckor på plats i Köpenhamn är det väldigt lite som har hänt. Avståndet mellan parterna tycks vara lika stort som för två år sedan.

I grunden handlar det om att de rika och de fattiga länderna inte är överens om vem som ska bidra med vad och hur mycket. Alla är egentligen överens om att något tämligen radikalt måste göras. Men ingen är beredd att riktigt betala vad det kostar. I varje fall inte om inte övriga länder är beredda att ta sin del av ansvaret.

De rika länderna tycker att även de fattiga länderna måste ta sitt ansvar. Medan de fattiga anser att det är de rika ländernas utsläpp som är orsak till den uppkomna situationen, varför de också ta ansvar för vad de har ställt till med.

Störst är ändå konflikten mellan I-länderna och de rikare U-länderna. För det är egentligen lite löjligt att dela upp världens länder i två grupper. I-länderna befinner sig väl i och för sig på en någorlunda jämbördig nivå. Men Kina, Brasilien och Indien är väl knappast att beteckna som fattiga länder. Att då klassa dem som U-länder och klumpa ihop dem med länder som Bangladesh, Mali och Tchad blir faktiskt lite löjligt.

Det är därför inte så konstigt att I-länderna ställer krav på de rikare U-länderna också ska omfattas av legalt bindande krav på att vidta klimatåtgärder.

De två länder som det verkligen handlar om är USA och Kina. Tillsammans står de båda för nästan hälften av världens koldioxidutsläpp. Utan löften om ordentliga utsläppsminskningar från de här båda länderna kommer det inte att kunna bli något ordentligt avtal. Men sådana löften verkar inget av de båda länderna vara intresserade av att ställa ut, eller åtminstone inte ha möjlighet till att lova.

Det finns också tecken från Köpenhamn som tyder på att Kina inte vill se att det blir något avtal i Köpenhamn. Att de därför har agerat på olika sätt för att få G77-länderna, de fattigaste U-länderna, att skjuta förhandlingarna i sank.

Samtidigt finns det annat som tyder på att det danska ordförandeskapet bara inte tagit invändningarna från G77-länderna på tillräckligt allvar och att det är därför som förhandlingarna har låst sig.

Att det ser kärvt och svårt ut i förhandlingarna är förvisso inte något unikt för klimatmötet i Köpenhamn. Det brukar kunna se ut ungefär så här. Det såg exempelvis hopplöst ut även i slutet av Bali-mötet, men sedan så vände det snabbt.

Samma sak skulle kunna hända igen. Men det ser utan tvekan betydligt svårare ut.

Det troliga är att det inte blir något avtal som undertecknas i dag. Möjligen väljer man i stället att så kallat "stoppa klockan" för att fortsätta förhandlingarna på övertid. Det skulle i så fall kunna mynna ut i en överenskommelse bestående av två avtal. Ett förnyat Kyotoavtal, för de flesta I-länderna, och ett nytt, betydligt lösligare, avtal som USA, Kina, Indien, Brasilien och andra kan ansluta sig till.

Mer läsning

Annons