Annons
Vidare till helahalsingland.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Stress bakom fler sjukskrivningar

I dag är stress den vanligaste orsaken till sjukskrivning och många upplever att prestationskraven bara ökar i samhället. Under några veckor kommer vi att titta närmare på en av vår tids stora folksjukdomar. För
22-åriga Johanna Eriksson
fick det höga jobbtempot obehagliga konsekvenser.

Det var december när kroppen började säga ifrån. Julen närmade sig och Johanna Eriksson från Söderhamn hade lagt in flera dubbelpass i sitt schema för att kunna vara ledig lite extra senare. Egentligen var det inget nytt, så hade hon gjort i mer än ett år. Samtidigt pluggade hon upp en gymnasiekurs i matte på fritiden.

Men nu gick det inte längre.

– Det började bli riktigt stressigt och vi fick hem så många patienter just då som var dåliga, de bara packade på mer och mer arbete, berättar hon.

Johanna Eriksson jobbar sedan tre år i hemtjänsten, ett yrke som för många blivit synonymt med stress. Schemat är oftast fullmatat och varje besök klockas på minuten. Hon tycker att arbetsbördan har vuxit sig tyngre under hennes år i yrket. Något som sätter avtryck hos personalen, aldrig har såhär många varit sjukskrivna i arbetsguppen.

– Det märks att det har varit mycket. Många är korttidssjukskrivna också och då blir det mer att göra för de som jobbar, säger hon.

Situationen är tuff, men på inget sätt unik. Att gå in i väggen, bränna ut sig, eller drabbas av utmattningssyndrom som den medicinska diagnosen kallas, hör till vardagen på många arbetsplatser. Stress är numera den vanligaste orsaken till sjukskrivning och i Gävleborg har antalet stressrelaterade sjukskrivningar fördubblats på tre år. I slutet av 2014 bottnade enligt Försäkringskassans siffror 37 procent av alla sjukfall i regionen i psykiska diagnoser. Den vanligaste är akut stressreaktion.

Så ser det ut i dag. Men låt oss hoppa bakåt i tiden, ungefär tjugo år. Där finns nämligen en del förklaringar till att stress- och utmattningsdiagnoser numera kan kallas några av vår tids stora folksjukdomar.

– Då var de diagnoserna inte alls vanliga. De stora problemen började uppstå speciellt under andra halvan av nittiotalet när hjulen snurrade i gång igen i industrin efter recessionen, säger Torbjörn Åkerstedt, professor vid Stressforskningsinstitutet i Stockholm.

Den ekonomiska återhämtningen hade möblerat om i arbetslivet och plötsligt såg mycket annorlunda ut. Arbetsrelaterad stress hade även tidigare undersökts vetenskapligt, men det var först i slutet av 1990-talet som sjukskrivningar kopplade till psykisk ohälsa ökade dramatiskt.

– Man gjorde sig av med mycket av supportpersonalen och det blev mer att göra för de som hade jobb. Cheferna fick fler under sig och pekade inte längre med hela handen. Man fick mer inflytande och ansvar och ett mål att arbeta mot, då blir man egentligen aldrig klar, säger han.

Men även om arbetet är en källa till stress, är den knappast den enda. Utmattning är ofta ett stort pussel där även privatlivet spelar en viktig roll. Många känner sig pressade av att kombinera karriär och heltidsjobb med familjeliv, och så gärna en aktiv och meningsfull fritid på det.

Vanligt är att stressen börjar på riktigt när man är mellan 30 och 40 år gammal, oftast är det kvinnor som drabbas.

– Då har man kommit in i karriären och man kanske har barn som måste tas omhand. Samtidigt måste man leva upp till det man har tagit på sig på jobbet. Dessutom är det ju så att kvinnor genomgående har en skarpare fokusering vid sociala aspekter och det är uppenbart att de tar mer ansvar där, säger Torbjörn Åkerstedt.

Begreppet utmattningssyndrom accepterades av Socialstyrelsen för tio år sedan. Sjukdomen har sin grund i långvarig stress och symtomen är bland annat brist på fysisk och psykisk energi, muskelvärk, trötthet som inte går att vila bort och sömnstörningar. Många får svårt med koncentrationen och att sortera i information.

För Johanna Eriksson blev stressreaktionen obehaglig. I januari i år blev hon sjukskriven.

– Jag har problem med andningen och det blev bara värre. Troligtvis har jag astma i grunden, men min husläkare trodde att det här var stressrelaterat. När det är jättestressigt på jobbet så påverkar det otroligt, jag får inte luft, säger hon.

I två veckor var hon hemma. Tid för återhämtning och eftertanke. Johanna Eriksson bestämde sig för att gå ner till 75 procent, åtminstone nu under våren. Att köra på som tidigare var inte ett alternativ, då kanske jag blir långtidssjukriven, resonerar hon.

Vid sidan av hälsan är ekonomin ett av de stora orosmolnen.

– Det var många som tyckte att jag borde ha varit sjukskriven längre, men jag valde att gå tillbaka och gå ner i tid i stället och jag lägger inga dubbla pass på mitt schema längre. Jag ser ju på min kompis som är sjukskriven för stress, det är helt omöjligt att få någon ruljans på ekonomin när man är långtidssjukskriven, säger hon.

Utmattningssyndrom leder i många fall till långa sjukskrivningar. Upp till ett och ett halvt år är inte ovanligt, enligt Torbjörn Åkerstedt. Att tidigt sätta stopp och begränsa kraven kan vara framgångsrikt för att få bukt med stressen. Egentligen är det viktigt att börja säga nej redan innan symtomen smyger sig på. Det handlar även om att kunna organisera arbetsuppgifter effektivt och att vara fysiskt aktiv, något som reducerar stress.

Men samtidigt är han inte särskilt förhoppningsfull om att antalet sjukskrivningar ska minska under kommande år.

– Vi kräver hela tiden mer av dem som jobbar, om det ska minska måste vi kanske införa mer styrning över arbetet och få in mer arbetskraft. Men det kostar ju pengar, säger han.

I Johanna Erikssons yrke har stressen blivit vardag. Hon berättar om sitt första år i hemtjänsten. Alla klagade på att de var så trötta hela tiden, men då förstod jag inte vad de menade, säger hon.

Nu gör hon det.

– Man blir trött, många klagar på det och det är återkommande inom vården, säger hon.

Ändå vill hon fortsätta. Just nu kan hon inte tänka sig att sluta i hemtjänsten och på sikt vill hon vidareutbilda sig till sjuksköterska.

– Först och främst måste vi få ordning på systemet vi har på jobbet och det tror jag att vi kan. Just nu är det för mycket jobb på för få personer, säger hon.

Stressen är svår att helt komma ifrån, tror Johanna Eriksson.

– Det satt jag och pratade med en pensionär om nyligen. Samhället är inte samma som förut, det var inte lika stressrelaterat. Det var inte att man måste vara tillgänglig hela tiden eller räkna allt på minuten. Det är klart att folk blir stressade och utmattade då, säger hon.