Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Strategier för framtiden

Antal trygghetsboende för äldre ökar lavinartat i Sverige, enligt Stefan Blomqvist, chef för omvårdnadsförvaltningen. Och han vet varför.
– Jobbar vi inte strategiskt nu med att planera för en mindre kostsam äldrevård kommer skattetrycket att bli gigantiskt, säger han.

Annons

En plats på ett äldreboende kostar skattekollektivet 600 000 kronor per år.

– Vi kan omöjligt utöka antalet platser i takt med den åldrande befolkningen. År 2030 kommer vi att ha 700-800 fler personer som är över 80 år. Då måste det finnas boendeformer som inte kostar så mycket, säger Stefan Blomqvist.

Trygghetsboenden är en lösning.

– För många äldre gäller att sälja villan i tid och flytta till ett trygghetsboende, som inte behöver kosta kommunen något alls om hyresvärden är privat och bakar in kostnaderna för bovärd i hyran. Då blir det bara hemtjänsten som vi får stå för, säger han.

Förutom att lägenheterna är anpassade till ett liv med rullstol eller rollator, ska det även finnas gemensamma utrymmen.

– Där kan man värma sina matlådor, eller att en restaurang levererar mat så att man kan äta tillsammans, säger Stefan Blomqvist.

Frågan är om det kommer att finns personal så det räcker.

– Vi har ett dubbelt problem, eftersom en stor del av våra medarbetare också blir äldre och går i pension under de närmaste åren.

Påfyllnaden med nya undersköterskor från omvårdnadscollege kommer inte att räcka, och det finns ingen som tror att den gruppen ensam kan lösa den kommande äldreboomen. Därför måste man jobba för nya sätt att rekrytera personal.

– Det måste finnas möjligheter för vuxna arbetslösa och vuxna med invandrarbakgrund att utbilda sig undersköterskor, säger Else-Marie Nilsson, omvårdnadsförvaltningen.

Att erbjuda heltider, så att man kan försörja sig, och ha scheman där personalen kan styra sina arbetstider är också oerhört viktigt, tycker hon.

Och det finns ett skäl till att utbilda sig till ett yrke som behövs inom äldrevården.

– Det är ett säkert framtidsjobb, säger Stefan Blomqvist.

För Söderhamns kommun har det betydelse, med tanke på hur illa kommunen har farit efter nedläggningar av sjukhus, flygflottilj och industrier.

Och det kan vara så att Söderhamns historia speglas i TCO:s prognos, där man bygger sin statistik på hur det har sett ut bakåt i tiden. Kommunalrådet Sven-Erik Lindesram (S) vill åtminstone gärna tro det.

– Jag kan inte föreställa mig att vi skulle tappa 10,5 procent av befolkningen fram till 2030, säger han med hänvisning till att invånarantalet ökade med 240 personer i stället för att tappa 200 invånare, som prognosen flaggade för.

Han tror att läget förbättras när Ostkustbanan får dubbelspår och fler väljer att arbetspendla.

– Och äldrevården är en stor utmaning, men jag tror att det kan gå bra. Hälsotalen bland 80-åringar ökar och de flesta äldre håller sig hyggligt friska, säger Sven-Erik Lindestam.