Annons
Vidare till helahalsingland.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Strand och H/B ska bli bättre tillsammans - kör försäsong med kräkpass

Strand och Hudik/Björkberg fortsätter fjolårets lyckade samarbete. Handbollsspelarna ska bli kvickare, innebandyspelarna starkare. Och de ska bli det tillsammans - genom kräkpass.

Klockan är strax innan sju och det väller in spelare på Glysis. Strands handbollsdamer och några juniorer, Hudik/Björkbergs herrar och damer. Det har varit soligt hela dagen, men lagom till årets tredje försäsongspass ska börja faller det några lätta regndroppar.

– Det är alltid dåligt väder när vi ska träna, säger Maja Allgulander i Strand.

Läs mer: Stommen stannar i Strand

Redan förra året tränade Strand och H/B ihop. Handbollslaget hade svårt att få ihop folk på försäsongen, eftersom många spelare inte bor i Hudiksvall och därför sköter den träningen på egen hand. Samtidigt hade innebandyherrarna inte klart med någon tränare. På Strands Johan Allgulanders initiativ böjade de båda lagen träna fys ihop, och samarbetet gick över förväntantan.

– Vi kom från ett år i Allsvenskan där vi rasat ur med buller och bång, så vi behövde en nystart, något som väckte oss. Det blev jättebra, säger Strands tränare Magnus Dehlin.

Träningen inleds med lekliknande parövningar. Hoppandes på ett ben ska spelarna försöka putta omkull den andra. Två innebandykillar glider in några minuter för sent, men låtsas som ingenting och kör igång direkt.

I år är det Petter Norman, H/B:s fystränare sedan i höstas, som håller i träningarna. Johan Agulander är naprapat för fotbollslandslaget och kommer vara i Frankrike på EM under stora delar av sommaren.

– Spelarna vet aldrig om upplägget på passet. Det ska vara jobbigt både fysiskt och mentalt. En matchsituation funkar ju så, du vet aldrig hur mycket du ska springa, eller vad du ska göra. Du ska vara föreberedd på det värsta, sen vet man aldrig vad som händer. Det enda de vet är att det kommer vara jobbigt, säger Petter Norman.

Efter uppvärmningen följer benstyrka. Spelarna rör sig fram och tillbaka på löparbanorna framför läktaren. Utfallssteg, krypandes och gåendes i par med djupt böjda ben.

– Ni kan hämta era vattenflaskor, ropar Norman.

Läs mer: Här är H/B:s storvärvning

Innebandyn och handbollen är ganska lika som idrotter konditionsmässigt, men fysiskt skiljer sig lagen åt. Strands spelare är fysiska och tränar mycket överkropp. H/B är kvicka och konditionsstarka. Innebandyspelarna vill åt handbollsspelarnas styrkor, och vice versa, och det är det samträningen ska inspirera till.

– Vi pratar mycket om att utveckla snabbheten i riktningnsförändringarna. Där är innebandyn grym. De är jättesnabba på att vända i en löpning, och tar små, snabba steg. Det är jättespännande för oss att lära oss övningar från dem, säger Magnus Dehlin.

Med rejäl mjölksyra är det dags för den verkligt jobbiga fasen, konditionsdelen. Träningen är upplagd likt en innebandymatch, och pågår i en period om 20 minuter. Spelarna delas in i grupper om tre. Två personer stannar vid start, medan en person går 200 meter bort, på andra sidan löparbanan.

Under 20 minuter springer spelarna 200 meter, för att sedan göra fem utfallsteg och fem burpees, för att sedan vila medan de två andra i gruppen springer. Och så fortsätter det tills tiden är ute.

– Hur lång tid har det gått? ropar en handbollsjunior.

– Sex minuter, säger Norman.

Läs mer: H/B tackar nej till Allsvenskan

Träningen är alltid upplagd på tid. På så sätt kan alla träna ihop, oavsett nivå. Somliga kommer hinna springa åtta gånger 200 meter, andra fyra.

– Vi försöker att ha kul tillsammans, samtidigt som vi tränar väldigt hårt. Fokus blir löpintervaller och kroppsstyrka. Sista halvtimmen kör vi tufft. Då är det riktiga kräkpass, säger Petter Norrman.

Vad är fördelen med att träna två olika idrotter tillsammans?

– Man ser mer vad de andra kan och vill blir bättre på det. Handboll och innebandy är två idrotter med mycket start, stopp och snabba vändningar. Ser man att det andra laget är bättre på just det, då vill man höja upp sig litegrann. Jag tror det blir lite tävling, säger Petter Norman och fortsätter:

– Även om man i vanliga fall tränar väldigt olika, kan man lära sig nytt från varandra. Alla har svagheter, och i bollsporter brukar de se ganska lika ut.

Maja Allgulander lyfter fram två saker med samträningen - H/B:s kondition, och att de blir så många som tränar tillsammans.

– Man gör ofta det man är bra på. Man kanske inte gillar att springa så mycket, så då lägger man det åt sidan. Jag tror det gett oss mycket att träna med ett lag som är konditionsstarkt och att få den träningen, säger hon och fortsätter:

– Det blir en helt annan glädje att ha massa folk omkring sig, och det sprider positiv energi. Det ger mycket, för man spelar ju inte handboll för att man älskar försäsongen. Ibland tänker jag, hur ska jag orka. Men jag kan inte skita i laget, så jag pallar mig hit.

När träningen är klar är spelarna tömda på sista lilla ork.

–Man är ju död. Jag somnar direkt när jag kommer hem, säger Maja Allgulander.