Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Strama upp reglerna

Gustav Fridolin (MP) går ut och kritiserar Alliansens skolpolitik efter publiceringen av Pisa-rapporten gällande problemlösning. Han gör därmed sin egen tolkning av rapporten och bryr sig inte om att eleverna som deltog i undersökningen tillhörde den grupp som gick i skolan enligt de gamla kriterierna med knappt några betyg, sena nationella prov och under en tid då lärarledd katederundervisning ansågs vara tabubelagt.

Annons

Då denna rapport dessutom var den första som behandlade problemlösning fanns inga tidigare resultat att jämföra med.

MP efterlyser mer skoltid med lärare, högre lärarlöner och stöd till eleverna redan i de tidiga årskurserna och eftersom en stor del av Alliansen nya skolsatsning överensstämmer med MP:s politik borde Fridolin välkomna dessa förslag i stället för att använda sig av det traditionella politiska spelet att såga motpartens förslag i tron att hans eget parti blir bättre ju sämre de andra partierna är.

MP vänder sig dock mot Alliansens förslag om betyg, men ett utvärderingssystem i form av betyg är viktigt att ha i skolan, även i tidiga år och fungerar som morot. Det talar även om hur eleven ligger till i ett specifikt ämne, icke att förväxla med elevens betydelse som människa. Där är det viktigt att fullfölja partiernas förslag på fler utbildade och professionella lärare med hög status och lön för att i tid och på rätt sätt kunna sätta in stöd till de elever som så behöver.

Partierna är även eniga om att ha som mål att elever i tidig skolålder ska ha grundläggande kunskaper som att läsa, skriva och räkna, men att MP ger stöd åt Socialdemokraternas förslag med tvång på att alla under 18 år ska gå gymnasiet kan vara förödande. En del är efter nionde klass skoltrötta och ser fram emot praktiskt arbete eller något sabbatsår från skolan, men med ett krav på fortsatta studier i flera år är risken stor för bristande engagemang och uppgivenhet redan i tidiga högstadiet.

En kommunal skola är definitivt inte heller ett kvitto på effektiv och seriös skötsel vilket även gäller såväl landsting som staten där Vattenfall är ett aktuellt exempel. Tvärtom har kommunala driftsformer ofta varit likställda med ineffektivitet, ostrukturerade arbetsrutiner och bristande kompetens. Det har under lång tid funnits privatskolor som med goda resultat bedrivit sin verksamhet utan skandalösa konkurser eller ägare som försvunnit med kapitalet.

Därför är idén med friskolor som kompetenshöjande konkurrens till den kommunala verksamheten bra, det gäller bara att strama upp reglerna. Detta innebär höga krav på ägarstrukturen, ekonomisk uthållighet och säkerhet där inga vinster kan tas ut på bekostnad av en skola med bristande kvalitet samt dokumentation och kontroller att utbildningen genomförs och uppfyller kriterierna i enlighet med de bestämmelser som finns i skollag, läroplaner och andra föreskrifter.

Daniel Ekblom (C)

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel
Annons