Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Stormen blåste liv i onödig papperstiger

/

Stormen Dagmar verkar ha blåst liv också i Hälsingerådet. Det var på tiden. För man kan knappast påstå att det varit något drag i Hälsingerådet under årens lopp.

Annons

Tvärt om har rådet då och då ifrågasatts – på goda grunder – av flera politiker och kommuner som ingår i Hälsingerådet.

Nu blåser dock Hudiksvalls kommunalråd Caroline Schmidt (C) liv i Hälsingerådet som hon tycker ska agera i förödelsen efter stormen Dagmar.

Hon tycker att Hälsingerådet ska kräva att elbolag och teleoperatörer ska lämna en redogörelse för sitt agerande i samband med stormen. Rådet kommer att kräva att Fortum och Telia ska närvara vid ett av rådets möten.

Vid Hälsingerådets nästa möte kommer även landshövdingen och representanter för räddningstjänsten att delta för att diskutera stormens konsekvenser och hur man kan förebygga en upprepning.

En upprepning av stormen kan man knappast förebygga. Men det är, som vi tidigare skrivit på tidningens ledarsida, oacceptabelt att el- och telekunder ska vara utan el och fast telefoni mer än en vecka efter det att stormen bedarrat.

I spåren av stormen Gudrun 2005 skärptes lagen om elavbrott. Från den 1 juli förra året säger lagen att elavbrott måste åtgärdas inom 24 timmar. Det finns visserligen undantag för händelser som inte går att förutse. Men dit kan man enligt Energimarknadsinspektionen inte räkna vindar med orkanstyrka.

Att stormar som Gudrun och Dagmar, och nu senast Emil, slår till ibland borde knappast komma som någon överraskning.

Det är viktigt att Hälsingerådet inte bara lyssnar på bolagens förklaringar, utan också ställer krav på att bolagen påskyndar arbetet med att elsäkra ledningsnätet genom att gräva ned och isolera ledningarna. Det är stötande att bolagen gör jättevinster samtidigt som deras kunder drabbas gång efter gång när ovädren slår till.

Nu har också Energimarknadsinspektionen, som är tillsynsmyndighet, uppmanat elbolagen att komma in med uppgifter om vad som hänt och varför inte alla fick tillbaka strömmen efter ett dygn.

Troligen måste staten ställa tuffare kräva på el- och telebolag för att öka takten på arbetet med att elsäkra ledningsätet.

Det är som sagt bra att Hälsingerådet reagerar, men det förändrar inte det faktum att rådet måste ifrågasättas. Av flera skäl.

För det första har rådet en begränsad demokratisk förankring genom att det är ett indirekt valt råd huvudsakligen bestående av de sex Hälsingekommunernas kommunalråd.

För det andra finns det redan flera olika samverkansformer i bland annat landsting, region och olika kommunförbund.

För det tredje är Hälsingerådet bara en diskussionsklubb som i bästa fall kan fungera som ett samtalsforum. Men rådet saknar legitimitet att handla och kan närmast betraktas som en papperstiger.

Det är heller ingen tillfällighet att rådets existens ifrågasatts på flera håll. Så sent som för ett och ett halvt år sedan räddades Bollnäs kvar i rådet av utslagningsrösten från kommunstyrelsens ordförande. Och många andra kommunpolitiker ifrågasätter också rådet.

Självklart är det bra med samarbete. Men om samarbetet ska leda någon vart måste det handla om konkreta och angelägna frågor som leder till ett praktiskt resultat.

Ett samarbetsorgan måste upplevas som angeläget av de som deltar, det måste ha en bred demokratisk förankring och det måste ha kraft och möjligheter att genomföra beslut.

Inget av detta har Hälsingerådet.

Det hindrar inte att det är bra att rådet nu ställer el- och telebolag mot väggen efter stormen. När nu rådet trots allt finns.

Men när vinden lagt sig finns det all anledning att kommunerna tar en rejäl diskussion igen om vad man vill med Hälsingerådet.

Mer läsning

Annons