Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Stor efterfrågan på lokalt kött

Flera av köttproducenterna i länet är nöjda med den efterfrågan som finns på deras produkter. Men det är för stor skillnad i pris mellan det svenska köttet och det importerade, tycker de.

Annons

– Det är ju tragiskt egentligen när man ser butikerna annonsera kött från Sydamerika och Irland till lägre priser än det svenska, säger Lasse Rolfhamre.

Han har drygt 50 kor och ungdjur på Kravgården Per-Larsas utanför Ljusdal. De är av rasen Hereford, en lättare ras som klarar sig bra på hö och gräs. När tjurkalvarna skickas till slakt vid 16-17 månaders ålder tar de sedan tillbaka köttet och säljer i lådor direkt till kunderna. Då blir inkomsten per kilo lite högre.

Med högre produktion så skulle avräkningspriset för köttet sjunka, menar Lasse.

– Jag får kanske 10-15 kronor extra per kilo räknat på slaktkroppen för att jag marknadsför själv, kör ut och skicka fakturor. Om vi skickade 100 djur på slakt varje år så får vi lämna det på slakteriet och de sköter vidare transport till butik och storkök.

Åtgången på lådorna är stor och de behöver aldrig annonsera.

– Det är inga problem att bli av med köttet. Det går av sig själv. Folk ringer på hösten.

Men få av kunderna finns i trakten, de flesta finns söderöver.

– Vi har kunder i både Tyresö och Göteborg. I Upplands Väsby har jag en kvinna som sprider det, så jag tar med fler och fler lådor för varje år.

Även Tommy Johnson på Stenspers gård i Tallåsen säljer köttlådor direkt till privatpersoner. Han är och brodern Robert föder upp nötdjur av rasen Aberdeen Angus, som är kända för att vara bra betesdjur.

– Våra kor och kalvar får bara gräs, ensilage och vatten. Det är så naturligt man kan ha.

De har inte heller något problem att bli av med sin produktion, som främst består av Kravproducerat kalvkött.

– Vi annonserar inget, men säljer i princip allt vi kan få fram. En kund i Uppsala har köpt i sju-åtta år. Det började med att han tog en låda och hade några kompisar som ville ha. Nu har vi ett lass och kör ner några hundra kilo på vårkanten.

De ökar produktionen långsamt men säkert och märker att medvetenheten ökar kring matkvalitet.

– Jag tror det har mycket att göra med att det är väldigt mycket mat i dag, på teven, i fina kokböcker. Det behövs bara att man kommer in i en krets av matglada vänner så får man snart leverera till tio familjer.

Han tycker att köttproducenterna gör en samhällstjänst genom att hålla markerna öppna samtidigt som de tar fram en fin produkt.

– Kalvarna kan livnära sig på det som annars skulle växa igen. Det höjer livskvaliteten för alla.

Stefan Olsson i Järvsö föder upp livdjur av rasen Aberdeen Angus tillsammans med brodern Lars Erik. Tjurkalvarna säljer de oftast vidare till slutuppfödare. De som skickas till slakt får de ett ganska lågt avräkningspris för. Kravmärkningen ger något högre pris.

– Det ska vara fina djur, och då får man fyra kronor mer per kilo. Det är dåligt betalt. Det är djurstöden som hjälper upp det.

Det är också svårt att veta för varje gång hur mycket man kan få per kilo slaktvikt.

– Det är en förhandling varje gång med slakterierna. Man kan inte bara titta på noteringarna. Om man ringer runt och kollar kan man få 10-15 kronor mer per kilo.

Han tycker det är konstigt att priserna på svenskt kött är så höga i butikerna jämfört med exempelvis danskt eller irländskt kött.

– Våra avräkningspriser är ju inte högre än i Danmark. Man undrar vad det är som gör att svenskt kött är så dyrt.