Annons
Vidare till helahalsingland.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Stigande ålder bakom demens

Sven-Erik Nordin (Insänt 24/4) tar upp intressanta frågeställningar kring risker för och förekomst av Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar, skriver Anders Wimo, familjeläkare, Hälsocentralen i Bergsjö.

Genom forskning vet vi i dag betydligt mer om hur processerna i hjärnan ser ut när en demenssjukdom utvecklas. Vi vet också att dessa processer pågår i många år innan symptomen på demenssjukdom kommer.

Däremot vet vi betydligt mindre om själva orsakerna till dessa processer. Vi vet dock att den viktigaste riskfaktorn för att utveckla en demenssjukdom är stigande ålder och att den främsta förklaringen till att antalet personer med demenssjukdom i Sverige och andra länder har ökat kraftigt är att antalet mycket gamla personer har ökat.

Genom befolkningsstudier (till exempel SNAC-projektet som pågår i Nordanstig sedan 2001) har vi funnit samband mellan å ena sidan livsstilsfaktorer och hjärtkärlsjukdomar å ena sidan och risk för demenssjukdom å andra sidan. Vi vet också att vissa genetiska tillstånd och genetiska så kallade riskmarkörer är kopplade till risk att utveckla en demenssjukdom. Alla dessa i dag kända faktorer kan dock inte förklara hela orsakspanoramat. Det finns ”yngre äldre” personer med perfekt livsstil och som saknar kända riskfaktorer som ändå utvecklar demenssjukdom.

Vi brukar säga att orsakspanoramat är multifaktoriellt, det vill säga det kan finnas flera samverkande faktorer, varav en del är okända, som orsakar demenssjukdomar. Befolkningsstudier kan inte heller säkerställa orsakssamband. För detta krävs kontrollerade behandlingsstudier. En sådan studie, den så kallade FINGER-studien i Finland, var den första forskningsstudien som visade att ett ”behandlingspaket” innehållande intellektuell och fysisk träning, näringstillskott och behandling av riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom påverkade kognitiv (hjärnans intellektuella kapacitet) funktion gynnsamt.

Studien var dock för kort för att visa effekt på demensrisk. Det pågår också omfattande forskning kring specifika läkemedel mot Alzheimers sjukdom. Hitintills har samtliga sådana studier misslyckats men det pågår fortfarande forskning och det finns ingen motsättning mellan förebyggande åtgärder (som till exempel i FINGER) och läkemedelsutveckling.

Anders Wimo

familjeläkare, Hälsocentralen i Bergsjö, Adjungerad professor, Karolinska Institutet

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel