Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Start för ny serie: Vad betyder staden för oss i Hälsingland?

Artikel 2 av 18
Vår Stad
Visa alla artiklar

Under tisdagen startade kulturredaktionen den nya serien "Vår stad" om stadens utveckling och förändring. Häng med från början – och var med och utse Hälsinglands finaste byggnad!.

Annons

Rösta: Så här nominerar du vackraste huset

Få frågor väcker så stor debatt som förändringar i stadsmiljön. Här i Hälsingland har vi många exempel på det. Kapningen av träden i Strykjärnsparken i Söderhamn, Brotorget i Bollnäs och Ostkustbanans dubbelspår genom Hudiksvall är bara några av de som väckt starka känslor på senare tid.

En stads utveckling har många aspekter. Det handlar bland annat om staden som en del av det offentliga rummet, som måste vara en plats för oss alla – oavsett om vi har långa rötter i bygdens förflutna eller nyss har slagit ner våra bopålar. Staden ska kunna värna och spegla sin historia och samtidigt blicka in i framtiden och våga möta förändringar med ett öppet ansikte. Det offentliga rummet tillhör alla. Kanske är det därför hus och byggprojekt ger upphov till så mycket debatt, vi har alla rätt till en åsikt om den miljö vi har omkring oss.

Här i Hälsingland pågår just nu den hetaste debatten på länge kring hur Ostkustbanans dubbelspår ska byggas genom Iggesund och Hudiksvall, med flera offentliga möten denna vecka.

Det är en komplex fråga, som av kommunen presenteras som en ödesfråga om framtiden för staden Hudiksvall. Ska staden kunna växa och vara attraktiv så måste det gå att snabbt komma till tågstationen för att pendla till arbete och studier. Den lokala opinionen mot förslaget är stark, och debattens vågor går höga om konsekvenser som rivning av kulturhus, hantering av godstågsbarriär och buller liksom byggandet av en helt ny stadsdel längs vattnet. Därför gäller det för kommunen att slipa argumenten, inte minst gentemot Trafikverket som inte tar hänsyn till stadsbyggnadsfrågor utan vill ha ett rakt spår som tar både person- och godstrafik genom norra Sverige så snabbt som möjligt.

Varje tid har sina idéer om hur en stad ska byggas och vad som är fint och fult. På 1960- talet revs hela stadsdelar av trä för att föra in luft och ljus i nya moderna betonghus. Ofta med avskräckande resultat. Nu pratas det om förtätning i byggandet för att ge plats för fler bostäder och kontor. Köplador utanför städerna, bostadsbrist, migration, urbanisering och miljöhänsyn gör också att förutsättningarna för stadens offentliga rum förändras.

I Hälsingland har vi inte bara en stad att samlas kring och ha åsikter om. Hudiksvall, Bollnäs och Söderhamn räknas som riktiga städer medan Ljusdal förblivit en köping – om än med stadskänsla. Här finns ett stort omland med många mindre orter i sex kommuner som också kämpar för att överleva och behålla sin service. Alla kan inte flytta till staden – eller?'

Läs mer: Här är stadsbyggnadsdebatten het just nu

Just nu är stadsbyggnad och stadsrummet i intensivt fokus vad gäller forskning och offentlig diskussion. Men varför är det alltid Stockholmare som tycker? Också om mellanstora städer och småorter?

Med start på tisdagen den 4 oktober ska vi i en rad artiklar diskutera vårt gemensamma rum. I landskapets större städer men också i byar och på landsbygd. Var med och påverka, berätta vad du tycker. Första frågan vi vill ha svar på är: vilken är Hälsinglands vackraste byggnad?

Gör dig hörd: Var med och nominera Hälsinglands vackraste byggnad!

Annons