Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Stärk den lokala demokratin

/

Varför går det inte att ha separata valdagar för lokalval och riksdagsval i Sverige när det är alldeles självklart i Norge, Danmark och Finland?

Annons

Frågan har naturligtvis fått ny aktualitet eftersom det varit val i både Danmark och Norge den här veckan.

Igår var det val till folketinget i Danmark. Det mesta tydde då, när det här skrivs, på att danskarna skulle få en ny S-ledd regering. Idag vet vi resultatet.

I måndags var det lokalval i Norge. I skuggan av bombdådet i Oslo och massakern på Utöya gick norrmännen till valurnorna för att bestämma vilka politiker och partier som ska styra kommunerna.

Men i Sverige verkar det vara stört omöjligt att ge valen till kommuner och landsting en speciell valdag. Huvudargumentet mot separata valdagar är att valdeltagandet blir lägre. I Norge var valdeltagandet knappt 63 procent vid måndagens val.

Ett så lågt valdeltagande är givetvis ett problem, när våra val med gemensam valdag får en bra bit över 80 procent av medborgarna att gå till valurnorna.

Det är utan tvekan så att det svenska systemet där kommun-, landstings- och riksdagsval avgörs samma bäddar för ett högt valdeltagande.

Att rösta bara vart fjärde år, och att då lämna tre valsedlar på samma gång, är ju effektivt och rationellt. Risken att fler skulle stanna kvar på sofflocket är överhängande om vi skulle ha val oftare.

Men trots högt valdeltagande är det ändå värt att fundera över värdet i våra lokala val, när valdebatten hela tiden handlar om rikspolitiska frågor. Det hör till undantagen att lokala eller regionala frågor diskuteras på ett ingående och avgörande sätt i våra valrörelser.

Det visar sig också i valresultatet där kommun- och landstingsvalen oftast följer rikstrenden. Kanske är det också ett av skälen till varför, framför allt socialdemokrater och vänsterpartister, vill behålla den gemensamma valdagen.

De vill slå vakt om de centrala partiernas starka grepp över de lokala valen. Att öppna för en särskild valdag för lokala val skulle ju kunna innebära att den lokala demokratin söker sig vägar helt utanför de etablerade partiernas kontroll.

Och det verkar en del etablerade partipolitiker uppleva som ett hot.

Med separata valdagar blir det val oftare. Med fyraåriga mandatperioder skulle vi ha lokalval och riksdagsval vart annat år. Ungefär som vinter- och sommar-OS alternerar.

Men även om valdeltagandet blir lägre vid lokalvalen skulle det ändå innebära en demokratisk vinst. Engagerade väljare som gör välgrundade val kan vara bättre för den lokala demokratin än ett högt valdeltagande där de lokala frågorna drunknat i rikspolitiken.

Då skulle lokala politiker som söker väljarnas förtroende tvingas ställas till svar för vad de gjort eller inte gjort. Och för vad de vill göra de närmaste fyra åren. Då skulle de lokala politikerna inte kunna gömma sig bakom rikspolitiska floskler, utan frågor om stadsplanering, lokala skolfrågor, dagisplatser, brister i äldreomsorgen skulle tvingas upp på agendan.

Det skulle vara bra för den lokala demokratin.

Att som i Sverige ha en gemensam valdag vart fjärde år tillhör undantagen i den demokratiska världen. Det är hög tid att avskaffa det undantaget.

Mer läsning

Annons