Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Smittade av multisport

/
  • Tomas Svedberg, längst fram, och Kennet Bolinder tillhör den ovanliga arten multisportare. I helgen tar de kanot, cyklar och löparskor för premiärtävling i Kolmården.

Många motionerar både regelbundet och varierat.

Men Kennet Bolinder och Tomas Svedberg gör det gemensamt och mot ett mål.

De är något så ovanligt som två multisportare i Hälsingland.

– Man har blivit en freak, säger Bolinder.

Annons

De lägger till med kanoten vid Lötåns strand. Stadigt, aldrig nära att välta vid urstigningen innan de med vana och starka armar lyfter farkosten upp på stranden.

De är vana att jobba tillsammans. Och de är vana att bära både kanot och cykel när kampen pågår mot en tickande klocka.

Kennet Bolinder och Tomas Svedberg är svågrar, lagkamrater och enda aktiva medlemmar i Hälsinglands multisportklubb som de bildade i mars 2009. Intresset för multisport funnits längre än så. Det är nu fem år sedan starten – ett vad som antogs under en öltävling.

– Två bröder från Annefors utmanade oss i Kanot & hoj, berättar Bolinder.

Sagt och gjort, de anmälde sig och tränade på. Före detta orienteraren Svedberg startade från en högre plattform, medan Bolinder hade en längre bit till formen. När det väl kom till vadslagningstävlingen var de knappast redo för vad som väntade med kanot, cykel och löpning.

– Nej, inte alls. Tomas fick släpa mig då, under löpningen. Jag låg i skogen och var helt borta. Men vi vann faktiskt, de fick bryta till slut, minns Bolinder.

Nu har de kommit betydligt längre.

Både under sina träningsrundor och när det gäller insikten om vad multisport är. De erkänner att de är rejält bitna av sin sport.

– Jo, lite insnöad är man, säger Svedberg.

– Man mår lite dåligt om man inte har tränat en dag, medger Bolinder.

Svågrarna ser sig som ganska lika i kapacitet. Att Svedberg har vana av att hantera karta och kompass är en stor fördel då kontroller ska stämplas både under cykling, löpning och paddling. Det vill till att de skött sin träning, som inte alltid sker tillsammans med lagkamraten.

– Man brukar göra det man känner för, säger Svedberg.

Träningsdagboken på klubbens webbsajt hjälper dock till med en spark i baken om det behövs.

– Man kollar om den andre har tränat. Annars kanske man bara löper av en timme i stället för att köra det där intervallpasset som man tänkt, säger Bolinder.

Tvåmannalaget från Hälsinglands multisportklubb ställer upp i den kosta varianten av tävling. Det brukar betyda tre timmar mellan start och målgång. Säsongspremiären kommer nu till helgen i Kolmården, närmare än så är det glest med tävlingar. "Stendött", så beskriver Bolinder multisportandet från Uppsala upp till Umeå, så de ser gärna fler i klubben.

– I alla fall så att man kan få en bredd på idrotten. Den existerar ju knappt här. Det är roligt att få ett umgänge inom sporten.

* Och om ni får göra lite reklam, vad är tjusningen med multisport?

– Man får ta ut sig och känner sig nöjd efteråt. Man behöver det för att koppla av, säger Tomas Svedberg.

Båda är småbarnspappor och klämmer in träningen på kvällstid eller närluckor ges. Det finns tid för den som villig att avstå nätsurfande och Andra avenyn.

– Jag minns förr, då kunde man varenda tv-serie, nu kan man inte en enda, säger Bolinder, som rankar sig själv som en soffpotatis innan han ruskade ingång systemet med motion för en handfull år sedan.

Nu rullar det bara på. Först premiärtävling i helgen sedan fler utmaningar i svenska multisportcupen. Det väntar även en tuff fjällorientering i Vålådalen och kanske också någon uppgradering till långa banan.

Det finns alltid någon ny gräns att korsa.

Och multisport är något man kan hålla på länge med. Deltagare i 60-årsåldern är inte ovanliga på tävlingar runt om i landet.

– Jag ser faktiskt mig själv som en sån gubbe i framtiden, säger Kennet Bolinder och skrattar.

Mer läsning

Annons