Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Fin fart mellan flingorna

/
  • Stefan Nilsson från Sandarne siktar på att göra Söderhamnsklassikern. Nu kan han pricka av Kanonlöpet där han fick både is i skägget, fika och plakett.

Inget Kanonväder.

Men ett löp blev det – på en fin bana.

73 motionärer slöt upp i det 40:e Kanonlöpet i Bergvik

– Verkligen bra spår, säger Majvor Tynong efter målgång.

Annons

Februari bjöd på runt tio minusgrader, snålblåst och stundtals ymnigt snöfall.

IFK Bergvik kontrade med finfina skidspår och en värmestuga som lockade med fika efter målgång.

Det senare fick 73 motionärer att trotsa vädret för att genomföra den andra delen i Söderhamnsklassikern (Hällåsensimmet var först). Kanske är det som damerna i klubbstugan säger: de som åker skidor och går på dans trotsar alla väder.

En av dessa var Arne Persson från Stugsund, som tog ett varv runt Bergviks IP som kompensation för att han glömt att anmäla sig till Stockholm maraton. Orken fanns där, konstaterade Persson, men...

– I benen, ja, inte i armarna. Jag har inte åkt sedan Kockumstafetten på 80-talet.

För Majvor Tynong var det första turen för säsongen. Det gick bra intygar hon och påpekar att de fina spåren hjälpte till på vägen

– Helt suveränt, säger hon.

Och kanske var det banfunktionärerna som slet hårdast av alla i anslutning till att Kanonlöpet fyllde 40. Lennart Persson och Mikael Rosenqvist körde varv på varv med sin skoter, från klockan två på natten och fem timmar framåt.

– Det var mest temperaturen man var orolig för, snön kan man alltid få till, säger Rosenqvist.

73 skidrännare kunde intyga att han hade rätt. Kanonlöpet har flyttats några gånger snöfattiga vintrar, men ingen på Bergviks IP kunde dra sig till minnes att det ställts in. Från början var Kanonlöpet ett fullmatat skidarrangemang som hade ungdomstävlingar på förmiddagen och klassikerloppet efter det. Och när minnena bubblade till ytan inne i klubbstugans värme kom det fram att loppet genom åren startats med både bössknallar och dynamitsmäll.

– En gång hade vi kö från vägen ända in i klubbstugan. Då var det panik i skidstugan, minns Daga Eriksson.

Ingen sådan kö den här gången, men inte heller inställt.

– Vädret drog ned lite men det kom många ändå, säger Lena Söderberg.

Mer läsning

Annons