Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Idrott fostrar – inte

Med stor sannolikhet är det den fostran som sker i hemmet och skolan, där barn och ungdom tillbringar den största delen av sin tid, som har störst betydelse för ungas psyke och sociala utveckling. Den menar Stefan Wagnsson i en avhandling om barns och ungdomars psykiska och sociala utveckling.

Annons

Stefan Wagnsson har följt drygt 1 200 barn och ungdomar, mellan 10 och 16 år, under två års tid. Med ett års mellanrum har de fått skatta sin självkänsla, fysiska och sociala förmåga, sin hälsa, hur ofta de dricker alkohol och röker, samt hur ofta de agerar moraliskt.

Och visserligen visar rapporten att unga som föreningsidrottar har starkare självkänsla, de upplever sig ha färre besvär med sin hälsa, de dricker mer sällan alkohol och röker mer sällan i förhållande till sina jämnåriga kamrater som inte föreningsidrottar.

Men skillnaden, menar Stefan Wagnsson, beror på det faktum att barnen kommer från mer gynnsamma förhållanden. Dessa barn är enligt Wagnsson överrepresenterade inom föreningsidrotten.

"Idrotten fungerar därför till viss del som en social selektionsarea, där barn och ungdomar med redan väl utvecklade egenskaper i högre grad börjar idrotta, medan unga med mindre utvecklade egenskaper oftare slutar idrotta. Kvar inom idrotten finner vi följaktligen barn och ungdomar med mer positiva psykosociala egenskaper", säger Wagnsson i ett pressmeddelande.

Föreningarnas verksamhet ska enligt Wagnsson inte ha så stor betydelseför ungas fostran. Det handlar mer om barnets kön, naturliga mognad samt etniska och socioekonomisk bakgrund.

I Wagnssons undersökning framkom också att föreningsidrotten har en outnyttjad potential att verka som en stark fostransmiljö.

– Det är intressant och relevant. Ungdomsidrotten måste bli bättre på att omvandla pratet om fostran, så det blir något konkret i idrottsvardagen. Jag tror att idrottsrörelsen vinner på en miljö där ungdomarna stannar kvar längre. På det vinner man både bredd och elit. Ska man se ur ett politiskt perspektiv, så ju mer idrotten kan visa att de gör ett bra jobb, att man förutom att man lär dem en idrott, även stärker ungdomars psykiska och sociala utveckling, desto enklare blir det för idrotten att motivera politiker och sponsorer att deras verksamhet bör gynnas ekonomiskt, säger Malin Lundgren, idrottspsykologisk rådgivare i Gävleborg.

Mer läsning

Annons