Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Homosexualitet inom fotbollen fick avsluta heldag på Röda Kvarn: "Idrotten inte självklar för alla"

Idrotten välkomnar alla. Men inte alltid så bra – och inte alltid så självklart. Det var några saker som fotbollsspelarna Christoffer Smitz och Linus Berg pratade om när de gick upp på Röda Kvarns scen under Edsbyn pride.

Annons

En lång rad av föreläsningar avslutades med att Christoffer Smitz och Linus Berg pratade om HBTQ-personer och idrott – och hur man ska komma till en lösning med alla barriärer som gör att idrotten inte alltid är så inkluderande som den själv kanske vill tro.

Christoffer Smitz pratade engagerat och inlevelsefullt om hur det var att lagidrotta som ung och homosexuell, dessutom i en religiös familj.

En vanlig föreställning som de båda stöter på ute i landet när de föreläser, eller frågar föreningar om de ska komma och föreläsa, är att "här finns det inga problem med personer som är homosexuella eller har en annan sexuell läggning".

– Men hur vet styrelseordföranden eller tränare det?, säger Linus Berg.

Enligt de båda, som har en bakgrund som fotbollsspelare och därför tog sina exempel från lagidrott, så är det en utbredd kultur att man inte ska vara annat än heterosexuell.

I alla fall bland män.

– Eftersom vi ofta kramas eller klappar varandra efter mål eller något bra vi gjort på planen så blir det ännu viktigare att ta "bögavstånd", att visa att det inte är något sexuellt i det vi gör, säger Linus Berg.

En bild med kramande, pussande och glada manliga idrottsstjärnor fick illustrera det som Linus Berg och Christoffer Smitz kallade

Tyvärr gjorde ett inledande teknikstrul att föreläsningen fick forceras fram för att hinna bli klar innan Pridetåget från Öjeparken skulle ge sig iväg, men Christoffer Smitz och Linus Berg bjöd på så mycket matnyttigt att det var synd att inte fler – främst idrottsledare – kom och lyssnade.

– Ofta är det ett ledarproblem. Som ledare måste man ta ansvar och visa vad som är rätt och inte och försöka att inte använda ord som "att ni spelar som kärringar". Att våga avbryta övningar om någon spelare säger något olämpligt. Att markera. Tyvärr är det många HBTQ-personer som väljer bort lagidrott på grund av den ibland rätt så tuffa jargongen, säger Linus Berg.

Både han och Christoffer kommer från Sundsvall men är numera bosatta i Stockholm där de spelar med Stockholm Snipers, ett lag öppet för alla men med en extra öppen famn för HBTQ-personer. Från att knappt ha varit ett lag har man nu två seniorlag i seriespel.

Linus Berg var en lovande ungdomsspelare, med bland annat spel i juniorallsvenskan med GIF Sundsvall. Han visste redan då att han var homosexuell – men valde att dölja det för att passa in.

Men det är ett lag som inte hade behövts om samhällets normer inte fortfarande var som de är – där menar duon att man generellt kan säga att kvinnor och män fortfarande tvingas in i en könskorridor där man förväntas vara, klä sig och se ut som en vanlig heterosexuell och inte sticka ut från mängden.

Christoffer Smitz gav ett exempel från sitt eget liv, när han officiellt kom ut som 25-åring. Han var lagkapten och en nyckelspelare i sitt lag och en given medelpunkt i alla andra sammanhang.

Han klädde sig som en tuff kille, hängde med i alla "bögskämt" och snackade tjejer. Men en dag fick det vara nog, och när han var utomlands så publicerade Sundsvalls Tidning ett stort reportage med honom där han berättade att han var homosexuell.

– Det var nästan skönt att någon annan ville berätta om det. Men jag tänkte att jag måste säga till laget innan, så jag ringde till en av mina tränare som jag trodde var rätt öppen av sig. Den andra som kallades "Vesslan" hade sagt saker som att det borde vara dödsstraff på bögar. Men han ringde upp, skrattade och sade att "såna som du ska väl sy". Men nu är han en av mina bästa vänner i Sundsvall, säger Christoffer.

För Linus kom det officiella beskedet när han var med i en talanggrupp för unga domare. Han fick då rådet av toppdomaren Eva Öhrlund att han skulle se till att vara stark och inte bry sig om vad folk kunde säga till honom.

Men Linus vänder på resonemanget:

– Det är ofta så att det är den som kommer ut som ska stå på sig, men alla andra då? De som säger alla saker?

– Det är nästan så att det är jag som frågar om det känns bra för andra att jag är homosexuell, menar Christoffer Smitz.

Som avslut på föreläsningen visade de upp något som de kallar heteroprivilegier. Det om något skulle kunna vara en ögonöppnare för rätt många.

För att nämna några saker som HBTQ-personer inte kan ta för givet:

Jag vet att min familj inte kommer säga upp kontakten på grund av min läggning.

Jag kan vara säker på att människor i min omgivning känner sig bekväm med min läggning.

Min läggning används inte som ett nedsättande ord.

Jag anklagas inte för att ha valt min läggning.

Jag behöver inte vara rädd att bli utsatt för våld på grund av min läggning.

Få koll på vad som händer i din närhet med vår nya app:

Här kan du ladda hem helahälsinglands iPhone-app.

Här kan du ladda hem helahälsinglands Android-App.

Har du redan appen? Då ska du uppdatera den i din telefon för att få alla nya funktioner!

Mer läsning

Annons