Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sport + politik= Sant

Hockey-VM i Vitryssland 2014. Fotbolls-EM i Ukraina 2012. Och vänskapsmatch mellan regering och opposition i Stockholm 22 maj.
Fantastiskt olika dignitet på idrottsevenemangen, jag vet.

Annons

Men när politik och sport diskuteras i samma andetag är det alltid enkelt att ta ställning när det inte finns något att förlora.

Värre blir det när export och import står på spel.

Ibland handlar det bara om ren dumhet. Roland Anderssons numera bevingade uttalande talar för sig själv: De saudiska kvinnorna kan väl titta på fotboll på tv.

2006 hoppade grodan ur hans mun när det visade sig att saudiska kvinnor inte bereddes tillträde till träningslandskampen.

Kvinnor som för övrigt inte får köra bil eller göra så mycket över huvud taget.

Men jösses, Roland Andersson skulle bara se till att Zlatan och de andra kickade boll. Eller?

Å andra sidan tycker vår utrikesminister att Saudiarabien ska betraktas som "ett familjeföretag". I ljuset av den senaste tidens omdiskuterade vapenaffärer, kanske Roland Anderssons klumpighet är mer begriplig.

Fredrik Reinfeldt tänker inte åka till Ukraina.

– Den politiska utvecklingen i landet har blivit ett hinder, tycker han och syftar på fängslandet av den tidigare premiärministern Julia Tymosjenko.

Och i Vitryssland rustar Europas siste diktator Alexandr Lukasjenko för att få krama och kindpussa världens alla hockeyhjältar. Samtidigt som han burar in dissidenter och gör sig själv till den ende valbare presidenten.

Idrottsförbund, sportjournalister, Tv-bolag, politiker och affärsmän; alla vrider sig som maskar, hummar om vikten av insyn och påverkan. Om närvaro.

Det är bara de mest enögda som hävdar att ett deltagande i OS i Peking inte är ett tyst medgivande till Kinas brist på respekt för mänskliga rättigheter.

En gigantisk marknad som inte några demokratiivrare tillåts äventyra.

Bojkott och isolering leder ingen vart, är ett argument. Nja, Sydafrika då?

Men när Sverigedemokraterna vill delta i den årliga fotbollsmatchen mellan regering och opposition, blir det kalla handen. Sossar och moderater trasslar in sig i en diskussion om vilket block det svarta fåret tillhör. Och så skruvar de sig likt maskar igen. Räckte det inte med att de ställde upp i en gemensam partiledardebatt?

Här finns inget att förlora för de etablerade. Kanske bara ansiktet. Och ännu fler sympatisörer till SD.

Men att sport och politik hör ihop, det kan vi väl vara överens om?

Mer läsning

Annons