Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Spår av jordbävning undersöks

/
  • Geolog Martin Sund granskar olika skikt av jordarter i diket i Edstuga. Här någonstans finns förkastningen men flera tiotals meter längre ned.
  • Flera långa diken har grävts tvärs över den misstänkta förkastningen.
  • SGU:s geologer granskade satellitbilden noga och hittade en
  • Kvartärgeolog Martin Sund med sin specialkarta.
  • Bosse Jonssons grävuppdrag var ganska ovanligt.

Jordbävningen var enorm. En sex kilometer lång förkastning med enorma lerskred uppstod.

Det låter som San Francisco - men inträffade i Bollnäs!

För 10 000 år sedan.

Annons

Häromdagen undersöktes ett område i Bollnäs av SGU, Sveriges geologiska undersökning.

– SGU satsar pengar på det här, eftersom all berggrund i Sverige skall vara så bra kartlagd och undersökt som möjligt, berättar geolog Martin Sund.

SGU har genomfört grävprojektet i Bollnäs med hjälp av SKL, svensk kärnbränslehantering. SKL:s mål är att få veta var man ska kunna förvara uttjänt kärnbränsle. Och var man inte ska förvara.

Tänker någon verkligen förvara kärnbränsle i Bollnäs?

– Nej, det har nog aldrig varit aktuellt. Men vi behöver ändå all kunskap som finns att få om all berggrund i landet, säger Martin Sund.

Dessutom kan naturligtvis inget kärnbränsle förvaras i en berggrund som en gång spruckit, som tydligen skett i Bollnäs.

Det är ny röntgenteknik från satellitkameror som gjorde att en geolog på SGU anade oråd när han granskade den "seismiska profilen" över Bollnäs.

Med all vegetation borta skymtade geologen en sorts kant i satellitbilden. Det är som en svag skugga som sträcker sig från Bolleberget och söderut, förbi Sävstaås, ungefär under "Slottet i Dalen", vidare genom Edstuga och ner mot Gässlingsbo.

Nyligen provgrävdes flera tvärgående diken för att om möjligt se spår under jorden hur förkastningen varit.

På marknivå syns inte ett spår av någon förkastning. Men mätningar visar att det bland annat i Edstuga är över 40 meter sand och lera, från markytan ned till berggrunden.

– Så mycket lera kan det bara vara om ett jordskred dragit med sig jord och lera nedför en sluttning men eftersom det inte lutar så mycket här, stämmer inte den teorin.

– Ett annat rimligt scenario är att en förkastning i jordskorpan orsakat detta, säger Martin Sund.

Förkastningen syns från satellit men har inte kunnat hittas mer exakt vid grävningarna, som pågick i en vecka. Ett udda uppdrag för grävmaskinisten Bosse Jonsson, som fick gräva så djupt han bara kunde - för att sedan gräva igen allt.

Han berättade att det gick lite tyngre att gräva på några ställen. Just de ställena kan ha varit platsen för förkastningen, tror geologerna.

– Det har rört sig mest närmast berget. Därför syns förkastningen inte så lätt uppe på marknivå, säger Martin Sund.

Det nya sättet att se på vår jord antyder att jordbävningar skett även i Alfta-området, norr om Alfta, mot Tranberg. Detta har också skett någon gång efter senaste istiden, alltså för mindre än 10 000 år sedan.

Martin Sund beskriver sitt jobb och olika jord- och bergarter med stor inlevelse:

– Det är intressant att se in i vår jord och försöka förstå allt som hänt här för väldigt länge sedan.

Hans titel är kvartärgeolog. Han kallar sig mer informellt för jordgubbe och härstammar för övrigt från Arbrå.

Annons