Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sommarlovets tunga sida

/

Sommarlovet förknippas med en idyllisk ledighet, men för många barn finns en baksida.

Annons

– Många barn känner sig väldigt ensamma, säger Cecilia Nauclér, pressekreterare på Bris, Barnens rätt i samhället.

Den 18 juni 1842 klubbades den allmänna skolplikten igenom i Sverige. Men det blev protester. Den större delen av befolkningen bodde på landet och ägde eller arrenderade ett jordbruk där barnen behövdes som arbetskraft. För att få föräldrarna att gå med på att skicka barnen till skolan blev skolan tvungen att anpassa sin gång efter jordbrukets rytm. Därför blev det ledighet på våren, tidig sommar i början av hösten när potatisen skulle komma upp ur jorden, det så kallade potatislovet.

I början på 1900-talet ville man strukturera upp samma rutiner för skolan i hela landet, det var också då man införde det sommarlov som vi känner till idag som sträcker sig från juni till augusti.

– Sverige har en större betoning på sommarlovet än andra länder, man kan nog säga att vårt långa sommarlov är ur ett internationellt sätt unikt, säger Bengt Sandin, professor i Tema barn vid Linköpings Universitet.

Det dröjde fram till 1950-talet till att sommarlovet skulle börja förknippas med den kravlösa ledigheten som den gör idag, detta skedde i samband med att föräldrarna själva fick fler semesterveckor.

Men sommarlovet är inte bara idylliskt och härligt, för många barn finns det också en baksida. Det vet man på Bris, där man får man in många samtal inför sommaren från barn som oroar sig inför den långa ledigheten.

– Samtalen kan handla om allt möjligt men vi ser en ökning från de barnen familjer där det finns missbruk eller en psykisk situation. Ofta har de dåliga erfarenheter från tidigare lov och när både skolan och fritids stänger och alla kompisar åker iväg på semester så blir de väldigt ensamma, säger Cecilia Nauclér, pressekreterare på Bris.

På Bris har man inte idag någon statistik över hur många barn som bor i en familj med en svår ekonomisk situation, men de har precis dragit igång med undersökningen "Ekonomiskt utsatta barn" för att kartlägga just det.

– Av barnen som ringer till oss är det inte många av dem som gör det för att familjen har dålig ekonomi, det kanske rör sig om ett hundratal barn per år, säger hon.

Mer läsning

Annons