Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sofia Mirjamsdotter: Förrädisk dokumentär om Mattias Karlsson som bekräftar hur snabbt SD normaliserats i medierna

Annons

Inför valet 2010 konstaterade Ekot i Sveriges Radio att Sverigedemokraterna är ett främlingsfientligt parti, och att SR ska bemöta främlingsfientlighet.

I september 2017 fälldes SVT:s Aktuellt i Granskningsnämnden för att inte ha markerat mot Mattias Karlsson (SD) då han påstod att Sverige "släppt in tiotusentals potentiella sexualförbrytare och terrorister utan ID-handlingar".

Ett och ett halvt år senare fälls SVT för att de i partiledardebatten strax innan valet faktiskt tog avstånd från partiledaren Jimmie Åkessons (SD) uttalande om att invandrare inte passar in i Sverige och att det är därför de inte får jobb.

Så snabbt har normaliseringen av Sverigedemokraterna accelererat, och som kronan på verket visades på tisdagen dokumentärfilmen "Mattias Karlsson - året fram till valet". (Den finns att se på SVT Play till den 15 september.)

Det är en i alla delar okritisk film om en ensamstående helyllepappa som försöker få vardagen att gå ihop med husfix, födelsedagskalas och toppolitik. Han stryker skjortor samtidigt som han hjälper barnet med läxor och berättar om sina arbetarklasskomplex. Som om inte det vore nog blir han dumpad av sin flickvän och under Almedalsveckan 2018 medger han att han är utbränd.

Det är svårt att inte känna sympati för honom.

Det är knappast en slump att Mattias Karlsson meddelar att han avgår som gruppledare för Sverigedemokraterna i riksdagen samtidigt som Kalle Segerbäcks film om honom visas i SVT och på SVT Play. En avgång som också aviseras i filmen. Argumentet är familjeskäl. Som många andra känner han sig otillräcklig både hemma och på jobbet, och barnen kommer i kläm.

Den som tror att Karlsson i och med detta kommer att släppa politiken eller att hans roll i SD:s ledning handlar om interna stridigheter tar miste.

Karlsson är sedan länge en av de absoluta topparna i partiet och den som ligger bakom principprogrammet. Han har kallats för SD:s chefsideolog, och när Jimmie Åkesson var sjukskriven efter valet 2014 var det Mattias Karlsson som tog över som tillfällig partiledare.

Det är alltså Mattias Karlsson som ligger bakom formuleringar om människans nedärvda essens, och om att man kan upphöra att vara en del av nationen om man till exempel "byter lojalitet".

Formuleringar som både han och övriga sverigedemokrater ger ytterst luddiga förklaringar till. Det är föga förvånande sett till en annan SD-höjdares, Richard Jomshof, uttalande om att partiet måste anpassa sin retorik efter det rådande läget, "eftersom Sverige inte är Ungern, eftersom vi inte sitter i regeringsställning (än) och eftersom media i Sverige inte fungerar som media i Ungern".

Ett Ungern som Karlsson nu har som uppgift att knyta närmare kontakter med, samtidigt som han ska bygga en konservativ tankesmedja och ägna sig åt "konservativ kulturverksamhet".

Att SD i strid mot många av sina anhängares vilja har deklarerat att de inte kommer att arbeta aktivt för ett EU-utträde har också med detta att göra. De har förstått att de genom EU har stora möjligheter att hitta samarbeten med systerpartier ute i Europa, varav ungerska Fidesz är ett.

Samarbeten som sett till utvecklingen i Europa kommer att kunna åstadkomma en hel del i EU-parlamentet, då högerextrema krafter samlar ihop sig och tillsammans arbetar för ett Europa med höga murar mot omvärlden.

När SD talar om Förändring på riktigt så menar de vad de säger. Om SD och Mattias Karlsson får bestämma kommer Sverige att förändras till oigenkännlighet, med till exempel Ungern som förebild. Må det inte ske.

Annons