Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sofia Mirjamsdotter: Förekomsten av hedersförtryck är knappast ett hållbart argument mot invandring

Annons

När jag skriver texter på ämnena jämställdhet eller migration får jag nästan utan undantag reaktioner från läsare, som med hjälp av länkar till olika nyhetsartiklar vill upplysa mig om att jag är fel ute.

Samma läsare reagerar mot feminism och mot migration, ofta med texter om hedersvåld och våldtäkter som underlag. Artiklarna kan handla om en ung kvinna som kastats från en balkong eller om våldtäkter där gärningspersonerna är invandrade.

Det är faktiskt riktigt ohederligt att personer som inte bryr sig ett dugg om utsatta kvinnor plötsligt låtsas göra det så fort den som utsätter dem råkar vara en person som inte är född i Sverige.

Det finns en stark motsägelsefullhet i dessa personers argumentation. Å ena sidan är invandring dåligt för att den leder till "import av kvinnoförakt och hederskultur". Å andra sidan är kampen för jämställdhet fel eller framför allt har den fel fokus förutom när det handlar om invandrade våldtäktsmän eller flickor som förtrycks i hederns namn.

Det är faktiskt riktigt ohederligt att personer som inte bryr sig ett dugg om utsatta kvinnor plötsligt låtsas göra det så fort den som utsätter dem råkar vara en person som inte är född i Sverige.

Svensk feminism anklagas ofta för att inte ta hedersproblematiken på allvar. Jag säger inte emot, utifrån ett historiskt perspektiv. Men jag tror inte att det handlar om att inte bry sig utan om okunskap. Samma okunskap som lett till att samhället i många år svikit de unga människor, både flickor och pojkar, som lever med hederskultur.

På senare år har hedersförtryck och det våld som följer i dess spår fått alltmer uppmärksamhet. Det görs fler satsningar på att komma åt problemet än någonsin tidigare.

Det har funnits och finns kanske fortfarande i någon mån en beröringsskräck och rädsla för att bli stämplad som rasist om man påtalar problemen. Det är oerhört tragiskt för de drabbade. Men kanske ändå logiskt, givet att många röster som höjs mot hedersförtrycket i nästa andetag använder dess förekomst som ett argument för att begränsa eller helt stoppa invandringen, särskilt från de länder där hedersförtryck är vanligt förekommande. Rasisterna har helt enkelt kapat frågan, och de har tyvärr tillåtits göra det.

Det finns naturligtvis undantag, inte minst liberala feminister som kämpat hårt och länge för att uppmärksamma, upplysa och förändra. Dessa har varit få men envisa och det är sorgligt att de inte blivit lyssnade på förrän på senare år, inte minst i samband med den stora omsvängningen i migrationspolitiken.

Samma röster som inte vill "importera en taskig kvinnosyn" är påfallande ofta snabba att använda sexistiska uttryck, ge sig på särskilt kvinnor och ha åsikter om deras liggbarhet eller önska att de ska våldtas, att deras döttrar ska våldtas, och än värre.

Den som verkligen bryr sig och känner med dem som är utsatta borde agera tvärtom.

Den som tycker att det är fruktansvärt att unga kvinnor begränsas i sin vardag, att de utsätts för våld, tvångsäktenskap eller könsstympning, den hotar inte andra kvinnor med våldtäkt. Den som på allvar upprörs över hedersförtrycket borde bry sig lika mycket oavsett var förtrycker pågår, om det är i Somalia, Syrien eller i Sverige.

Den stora skillnaden är att det är betydligt enklare för oss i Sverige att göra något åt det hedersförtryck som pågår här. Det är här vi har en möjlighet att faktiskt hjälpa och stötta de unga kvinnor som vill leva ett fritt och självständigt liv.

De insatser som görs för att förhindra detta är långt ifrån tillräckliga. Mycket mer måste göras.

I dag är det tusentals unga i Sverige som lever med kringskuren frihet beroende på hederskultur. Varje augusti står skolbänkar tomma för att de som ska sitta där har blivit bortgifta under sommarlovet. De insatser som görs för att förhindra detta är långt ifrån tillräckliga. Mycket mer måste göras.

Frågan om hedersvåld bör stå högt upp på den feministiska agendan. Den bör inte vara en fråga om migrationens vara eller icke vara.

Annons