Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Socialdemokratisk tillnyktring?

/

Så kom då regeringen, Socialdemokraterna och Miljöpartiet till sist överens om att förlänga Libyeninsatsen. På en pressträff under onsdagen meddelade utrikesminister Carl Bildt, flankerad av Socialdemokraternas utrikespolitiska talesperson Urban Ahlin och Miljöpartiets språkrör Åsa Romson, att regeringen redan under torsdagen ämnar lämna över en proposition till riksdagen. Senast 22 juni måste den behandlas, men utrikesministern hoppas att det går fortare än så.

Annons

Uppgörelsen innebär att fem av de i dag åtta Gripenplanen blir kvar i Medelhavet. Fokus skiftar dock från att övervaka flygförbudszonen till renodlad flygspaning. Även vid en vapenvila kan detta fortsätta. Därutöver ska Sverige bidra med en bordningsstyrka som under brittiskt befäl ska delta i insatsen.

Förändringarna i det svenska deltagandet är dels en följd av önskemål från Nato, dels ett resultat av förhandlingarna mellan regeringen, Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Vänsterpartiet har inte deltagit i de slutgiltiga överläggningarna, men har informerats om vad parterna kommit fram till.

Förlängningen av insatsen och den förändrade inriktningen ryms inom ramarna för det tidigare riksdagsbeslutet. Och med tanke på att samtliga riksdagspartier förutom Sverigedemokraterna stod bakom det är det märkligt att det alls behövdes nya överläggningar.

Socialdemokraternas ständiga positionsbyten och försök att vinna lättförtjänta opinionspoäng på ett motstånd mot insatsen tvingade dock fram nya förhandlingar.

Under våren har Håkan Juholt och hans vapendragare intagit snart sagt varje ståndpunkt som är möjlig att inta i frågan – och ytterligare några till. Så istället för en säkerhetspolitisk debatt om hur Sverige bäst bidrar till en fredlig utveckling i Nordafrika – det diskussionen om Libyeninsatsen borde handla om – har de senaste månaderna ägnats åt att försöka begripa vad Socialdemokraterna egentligen vill. De verkar inte ens själva ha vetat vad de tycker och önskar.

Förhoppningsvis markerar den nu ingångna överenskommelsen slutpunkten för dravlet. Det arbete som de svenska piloterna och snart även bordningsstyrkan gör är alldeles för viktiga för att äventyras av en socialdemokratisk partiledares dagsform.

Och det borde ju egentligen inte vara så svårt. Deltagande i internationella insatser fungerar bäst om den politiska uppslutningen bakom är stor. Det ger den långsiktighet och stabilitet som krävs för planering, genomförande och, inte minst, tryggheten för de svenskar som deltar. Regeringen och Miljöpartiet har insett detta. Förhoppningsvis har nu även Socialdemokraterna gjort det. Men med Håkan Juholt vet man ju uppenbarligen aldrig.

Karl Rydå

Mer läsning

Annons