Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Snart full gas på Långtå

Efter en lång väntan ska Söderhamns lokalproducerade bränsle snart kunna tankas.

– Det har börjat puttra och det ser riktigt bra ut, säger Stefan Jönsson, Seriq AB.

Annons

Söderhamns satsning på biogas har haft en lång startsträcka. Till en början skulle Söderhamn Nära köpa in sig i ett regionalt bolag med 12 miljoner kronor. När det gick i stöpet så beslutade kommunfullmäktige 2010 att inleda ett eget projekt och anslog 13 miljoner kronor. Det försöket gick också i stöpet eftersom företaget som skulle utveckla systemet försattes i konkurs.

Det var inte förrän Söderhamnsföretagare tog över projektet som det började gå åt rätt håll. Bolaget Seriq bildades och kommunfullmäktige anslog ytterligare 9,5 miljoner kronor för ett mer automatiserat system.

– Vi har gjort det lättare att sköta anläggningen. Tidigare har det inte funnits några anläggningar som varit ekonomiskt försvarbara, säger Stefan Jönsson.

Fler kapitaltillskott ska inte behövas. Investeringskostnaden ska stanna på 22,5 miljoner kronor och det kan snabbt betala sig. Anläggningen ska kräva minimalt underhåll och insatserna består av egna restprodukter, som till exempel matavfall.

När biogasanläggningen på Långtå går för fullt ska den producera 300 000 kubikmeter fordonsgas, motsvarande 330 000 liter bensin. I dag är det svårt att föreställa sig den produktionen. Testanläggningen som startades i december är inte direkt något raffinaderi. Några containrar med avfall och en container för processtyrning är allt som syns.

Biogas framställs genom en biologisk process där små mikroorganismer går lös på slam och bildar metangas. Inledningsvis krävs en hel del omsorg för att få de små gynnarna på rätt humör.

– Det tar 3-6 månader att bygga upp biologin. "Kusarna" är väldigt känsliga, överbelastar man dem går de in i vila, säger Stefan Jönsson.

I projektets första etapp används innehållet i de bruna soptunnorna. De 2 000 ton matavfall som man får in varje år ska ge biogas motsvarande 200 000 liter bensin. Matavfallet lastas i containrar som sedan fylls med vatten för att bilda slam. Slammet pumpas in i en tank där det sakta bildas metangas.

I maj räknar man med att kunna gå över till full produktion av matavfallet. Sedan byggs ännu en anläggning, då för slam från reningsverket som ska blandas med hästgödsel och trädgårdsavfall för att bli gas.

Gasen består då av 65 procent metan. I ett sista steg upparbetas gasen genom rening till 97 procent. Då är den klar att använda som fordonsgas i kommunens fordon. Först på tur står sopbilarna, samma fordon som hämtar avfallet.

– Sedan blir det hemtjänsten och kommunala bolag. Det är för närvarande inte planerat någon publik mack, säger Stefan Jönsson.