Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lennart slukar allt historiskt

/
  • Lennart Sandström älskar historia och håller byvandringar i trakten runt Mohed.
  • Lennart Sandström älskar historia och håller byvandringar i trakten runt Mohed.

Lennart har alltid haft ett brinnande historieintresse, särskilt för den egna bygden. När han håller byvandringar i Mo är det mycket han ska hinna med att berätta om.

Annons

När Lennart Sandström pensionerade sig från jordbruket 2001 fick han äntligen mer tid till sin forskning om byarna i trakten. Särskilt intresserad är han av sin egen hembygd. Lennart har hållit byvandringar sedan 10 år tillbaka och gör det fortfarande. Han tillbringar mycket tid på biblioteket där han läser gamla tidningar, i jakt efter "allt möjligt", som han säger. Han sitter i Mobygdens egna tidning Morovans redaktionskommitté.

Hur mycket finns det att veta om Mo?

– Det finns väldigt mycket. Till exempel låg ju Hälsinge regementes övningsplats i Mohed under 219 år.

Eftersom allt inom det militära är väl dokumenterat finns det mycket information att hitta. Den femte augusti ska Lennart guida nyfikna i en lägervandring.

– Det finns byggnader kvar på platsen som är intressanta att se, samt en minnessten.

Lennart har bra minne, och är man genuint intresserad av något är det nog lättare att komma ihåg detaljer och information. Men innan en guidning läser han på.

– Då kan jag berätta fritt under guidningen. Jag tar också kontakt med närboende så att de inte undrar vad som står på när det kommer en massa folk gåendes.

Det brukar komma upp till fyrtio-femtio personer på byvandringarna.

– Det är folk som är intresserade, som kanske har växt upp på orten och som har flyttat. Vandringarna brukar hållas under semestertider så många har chansen att vara med.

Det är byggnader och olika platsers historia som lockar Lennart. För att demonstrera hur mycket det finns att veta om en by berättar han om Flors väveri som startade 1729. Eftersom det fanns linodlingar i Hälsingland så sålde man mycket dukar och andra lyxvaror till hovet.

Det finns mycket att berätta.

– Efter en vandring kan jag komma på att javisst ja, det där skulle jag också ha fått med, säger Lennart med ett leende.

Det gäller att hålla tempot under en guidad tur.

– Man får inte stå stilla för länge, det blir inte bra.

Lennart berättar också om de ståndgårdar som fanns i Mo, Lugnö, Ranbo, Florsberg och Florsbacka. Där bodde jurister, domare, lantmätare och landsfiskaler som drev in skatter. På våren och hösten höll man ting där tvister om mark och vatten avgjordes, och på den tiden var det inte lika dyrt att driva sitt mål i rätten, som låg i Myskje. Nämndemännen var skrivkunniga och hade stort förtroende av invånarna, de hade också en stark röst på sockenstämman.

– Det finns mycket intressant att hitta, säger Lennart.

Delar av regementet blev senare sanatorium för bland annat Tbc-sjuka 1914. Där skulle patienterna andas frisk luft och äta upp sig för att bli friska.

Lennart berättar också om den "engelska kanalen", vägpartiet som byggdes av sjömän under andra världskriget.

– Det fanns en förläggning i Hälsingmo där de som blivit torpederade av tyskarna utanför Norge hamnade. Eftersom dessa män måste sysselsättas fick de anlägga en väg som kom att kallas engelska kanalen. Det var mest engelsmän och afrikaner.

Efter 1943 fick Hälsingmo påhälsning av norrmän, så kallade kvisslingar.

– Det var norrmän som misstänktes vara landsförrädare, och medan de var under utredning bodde de här. Detta skapade arbetstillfällen för invånarna, vakter skulle se till att norrmännen inte rymde och de internerade skulle naturligtvis ha mat. Min pappa levererade potatis till dem. Det var positivt för bygden, säger Lennart.

Efter 1945 kom en sista grupp människor, bland annat judar från koncentrationsläger efter Folke Bernadottes räddningsaktioner.

– Många hade Tbc, det var tur att sanatoriet fanns kvar. Ett femtiotal bodde i annexet i Florsberg.

Lennart är övertygad om att varje svensk by är intressant att forska om.

Vad är då bäst, nutid eller dåtid?

– Det fanns fler arbeten förr i tiden, men det var nog hårt att leva många gånger.

Lennart har svårt att ge något definitivt svar på frågan.

Den 30 juli är det dags för nästa byvandring i Östra Flor.

Mer läsning

Annons