Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Grundade Erikshjälpen i Bollnäs – nu har han jobbat sin sista dag

Lars-Erik Pherzon var leksakshandlare. Men han hade en stark längtan att få hjälpa utsatta människor. Så han sålde butiken, blev arbetslös och fick då chans att starta upp Erikshjälpen i Bollnäs.

Annons

Det var på sätt och vis kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986 som gjorde att Lars-Erik Pherzon från Edsbyn kom in på det här med bistånd och välgörenhet.

– Jag hade leksaksbutik i Edsbyn på den tiden. Efter olyckan kom det in personer i butiken från Svenska kyrkan i Undersvik. De undrade vad jag kunde bidra med för att hjälpa Tjernobyls barn, berättar han.

Lars-Erik Pherzon kände starkt att han ville hjälpa utsatta människor.

Det här sådde ett frö som kom att växa. Och Lars-Erik Pherzon kände allt starkare att han ville jobba med att hjälpa utsatta människor. Efter tio år som leksakshandlare sålde han butiken, blev arbetslös och skaffade sig en arbetspraktik på Trosgnistans Mission i Bollnäs. Där började han att arbeta med bistånd.

Efter fyra år som arbetslös fick Lars-Erik ett erbjudande från organisationen Erikshjälpen. De ville att han skulle starta upp lokal verksamhet i Bollnäs. Så blev det. Tillsammans med Bollnäs kommun och Samhall startade han upp butiken för 20 år sedan.

Från att vara arbetslös blev han i stället butikschef, med personalansvar.

Den första secondhandbutiken låg då ett stenkast bort från den nuvarande ute på Ren. Nu, 20 år senare, har verksamheten en dubbelt så stor yta att förfoga över. Men det börjar ändå bli för trångt.

– Vi letar efter större, men har inte hittat något än. Det får ju inte bli för hög hyra.

Tanken var att butik skulle sysselsätta människor stod långt från arbetsmarkanden, men det skulle också startas upp en biståndsverksamhet.

Redan första året, 1996, blev det tre resor från Bollnäs till Ukraina med handikapphjälpmedel. Sedan dess har runt 400 långtradare med framför allt kläder och sjukvårdsmaterial lämnat Erikshjälpen i Bollnäs.

Erikshjälpen har byggt upp en biståndsverksamhet i Bollnäs.

De flesta transporterna har gått till något av de baltiska länderna.

Läs mer: 20 år av baltiskt bistånd för Erikshjälpen: "I de fattigaste områdena lever familjerna som djur"

Intresse och jobb har varit tätt sammanflätat för Lars-Erik under åren som butikschef på Erikshjälpen . Men också den som brinner kan ta slut.

– Jag var så trött en period, men var samtidigt så intresserad av jobbet och sköt tröttheten åt sidan, berättar han.

Det straffade sig. För 12 år sedan sedan fick han en hjärtinfarkt och har fått göra en kranskärlsoperation.

Efter det har Lars-Erik gått ner i arbetstid. Han försöker också se till att faktiskt vara ledig under helgerna. Men nog blivit fler arbetstimmar än de 75 procent han varit avlönad för.

– Det här är ju som en kallelse och jag räknar inte timmar på det sättet. Men nu försöker jag att känna när kroppen tycker att det är nog. Förut körde jag bara på.

En chef som vill gå i snygg kostym för jämnan och sitta inne på ett kontor, skulle inte trivas på Erikshjälpen.

Visst har Lars-Erik har haft personalansvar som butikschef, men han har också stått i butikens kafé, städat, prismärkt varor, diskat, lastat grejer etcetera.

–Jag tycker det är kul att se vad som finns i kartongerna som kommer in och sätta priser. Men själv har jag inte något designat hemma. Det skulle i så fall vara några Edsbystolar från 1950-talet.

Läs också : Små ting gör stor nytta på fängelse

Nu stundar pensionärslivet för Lars-Erik Pherzon. Men frågan är om han kommer ta det särskillt lugnt.

Att gå i pension är inget Lars-Erik är rädd för trots passionen för jobbet.

– Det känns jättebra och jag ser fram emot det här. Jag slutar ju som butikschef, men kommer att fortsätta att jobba med biståd, berättar han.

Trots att han varit med att bygga upp butiken från grunden, har han lovat sig själv att inte lägga sig i hur den sköts framöver.

– Jag har bestämt mig för att släppa det helt.

Förmodligen kommer Lars-Erik att utan större problem att kunna hålla sig sysselsatt. Han har en hälsingegård och en stor trädgård att pyssla med. Hemma finns också några stycken veteranbilar att ta hand om.

– Min fru jobbar ju i Bollnäs. Får jag tråkigt så kan jag åka in med henne och komma hit en stund och hjälpa till med disken. Det tycker jag är roligt. Likaså att försöka få igång gamla klockor.

Läs om bistånd till Lettland: "Det känns väldigt bra att göra det"

Mer läsning

Jag och mitt barnbarn

Jag och mina barnbarnsbarn

Jag och mitt barnbarn

Jag och mitt barnbarnsbarn

Jag och mitt barnbarn