Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Minnesord, Gösta Nätfalk

/

Gösta Nätfalk har efter en tids sjukdom avlidit några veckor innan sin 77-årsdag.

Annons

Gösta var uppvuxen i Trogsta som ett av åtta syskon.

Föräldrarna hade jordbruk med hästar, kor och får, och pappan Johan jobbade även som murare och hade biodling.

Gösta spelade fotboll med Forsa IF och var med i först pojk- och sedan juniorlaget. Han ägnade sig också åt orientering, fiske och skidåkning.

Gösta växte upp i ett musikaliskt hem. Mamman spelade både orgel och gitarr och man sjöng mycket hemma. Gösta spelade gitarr, men framför allt ägnade han sig åt körsång.

Efter att ha gått i byns folkskola, fortsatte Gösta studierna på Hudiksvalls läroverk där han tog realexamen. De första yrkesåren arbetade han på Hiab.

1956 flyttade han till Ludvika och började arbeta på Asea. Först som apparathopsättare, och sedan på det produkttekniska kontoret, där han varvade arbetet med ingenjörsstudier.

1962 gifte sig Gösta med Margaretha, och bytte efternamn, från Nilsson till Nätfalk, efter flera postförväxlingar då det bodde tre Gösta Nilsson på samma gata.

1963 föddes sonen Urban, och året efter flyttade familjen till Arboga och ny arbetsgivare blev då Centrala flygverkstaden.

Dottern Helena föddes 1966, och två år senare byggde Gösta den första egna villan på Porfyrvägen i Arboga.

I samband med att FFV startade sin verksamhet i Odenskog, flyttade Gösta upp till Östersund, och familjen flyttade sedan efter. 1969 bosatte de sig på Körfältet för att 1974 bygga en villa i Odensala.

Göstas arbetsuppgifter på FFV innefattade bland annat chefsposter för administrativ service inom koncernen

Under tiden i Arboga deltog Gösta aktivt i frivillig befälsutbildning och tävlade framgångsrikt i k-pistskytte.

I Östersund var han aktiv inom korpidrotten och spelade både rinkbandy och fotboll. Han fiskade också, bland annat vid FFV:s fiskeparadis i Höberg.

Senare tog musiken och körutövandet över huvuddelen av fritiden, och han sjöng med i Cantilenakören.

Efter att makan Margaretha avled vintern 1990, flyttade Gösta till en lägenhet i Östersund. Efter en tid träffade Gösta sin nya livskamrat, Eva-Britta, och flyttade till henne i Sundbyberg.

I samband med att Gösta inför pensionen skulle besöka de olika enheterna inom sitt ansvarsområde drabbades han av en lättare stroke som tyvärr avslutade hans yrkesliv i förtid år 2000.

Gösta och Eva-Britta hade sitt eget paradis i fäbodstugan på Trogstavallen nära barndomshemmet i Trogsta dit även flyttlasset sedan gick.

Vallstugan var andningshålet under den period av sjukdom som Gösta drabbades av och som först diagnostiserades som Parkinson men som sedan visade sig vara orsakat av övertryck i hjärnan. Med rätt behandling kunde Gösta, efter fem års alltmer invalidiserande tillvaro, åter röra sig obehindrat igen.

Gösta och Eva-Britta fick fira sina respektive 70 årsdagar tillsammans med släkt och vänner innan Eva-Britta hastigt gick bort 2010.

Efter en tid träffade Gösta en ny levnadskamrat i Edith som Gösta träffade i samband med körsångsaktivitet. De hade stor hjälp och stöd av varandra i sina respektive sjukdomstillstånd ända tills Edith rycktes bort 2014.

Under hela livstiden har Gösta haft ett stort utbyte av och delad vänskap med sina syskon, övrig släkt och vänner och speciellt då på Trogstavallen i olika sammanhang och sällskap.

Gösta fick efter en sjukdomsfylld vinter somna in lugnt och fridfullt en vacker sommardag i juni med sina nära vid sin sida.

Urban och Helena

Mer läsning

Annons