Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bosse har jobbat med sopor 40 år: "Det har varit förbaskat intressant"

/

Som grabb drömde han om att köra brandbilar eller tåg. I stället hamnade han på soptippen. Bosse Andersson besktriver yrkesvalet som "förbaskat intressant". Nu går han i pension – efter nästan 40 år i branschen.

Annons

Lukten är nästintill outhärdlig och skriet från fiskmåsarna känns öronbedövande. Bosse Andersson blickar ut över jättelika kullar av spjälsängar, kylskåp, madrasser och allmänt bråte. Sopor.

Här, på Sävstaås avfallsanläggning, har han arbetat sedan 1984. Då var han ensam anställd. I dag har verksamheten växt sig större och personalstabben är en styrka på 25 personer.

– Det är en helt annan typ av slit och släng-kultur i dag. Folk kastar mer sopor, säger han.

Läs också: EM-start med sopor och strejker

Sopor har han arbetat med i 39 år. Som 27-åring började han på tippen i Eriksnäsbo och trivdes så bra att han blev kvar i branschen.

– Jag hade ett industrijobb innan. Där kunde man ju räkna ut vad en skulle göra en torsdag om ett år. Det här är mer ett fritt jobb, man rör sig utomhus och träffar massor med folk. Varje hushåll har ju saker som de vill bli av med.

Men den sista juni kastar Bosse Andersson in handuken och går i pension. Medan vi strosar omkring bland sopbergen medger han att det känns vemodigt. "Yrket har varit förbaskat intressant".

Läs också: Sopor dumpades på Stugsundsudden – ägarens namn och adress fanns bland bråten

Framför allt har han fått vara med och se hur branschen har förändrats genom åren. När Bosse Andersson började arbeta på tippen grävde man ner allt avfall - oavsett om det innehöll kemikalier eller inte.

– I dag får du inte ens slänga en helkabel i soporna. Allt ska sorteras och snart börjar vi se över det här med matavfall.

Genom åren har han stött på en hel del konstiga saker som kastats av misstag. Bosse berättar om en man som städade ur bilen och tömde skräpet i en platspåse tillsammans med sin plånbok.

– Så kom hans fruga hem och kastade den där plastpåsen. Då fick vi agera detektiver och gräva i containrarna. Han fick beskriva innehållet i påsen för oss och som tur var lyckades vi faktiskt få tag i plånboken, säger han och fortsätter:

– En annan gubbe råkade av misstag kasta sin guldklocka. Han gick det sämre för.

Läs också: Så blir länet renare & snyggare

Vi rör oss in mot huvudbyggnaden och personalrummet. Bosse Andersson sticker in huvudet till kollegornas kontor och hälsar glatt. Han berättar att arbetet på tippen är eftertraktat, det är många som söker jobb här och det är "en förbaskat bra kamratskap".

– Som grabb drömde man om att köra brandbilar eller tåg, som alla andra ungar. Jag trodde aldrig att jag skulle hamna på soptippen. Men det ångrar jag inte en sekund. Det här har varit en fantastisk resa.

Vad ska du göra som pensionär?

– Nu ska jag jobba på huset, fiska och resa mycket till fjällen. Nu finns det inga måsten och jag kan göra precis vad jag vill.

Mer läsning

Annons