Annons
Vidare till helahalsingland.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Skrivarna från Njutånger testar gärna en haiku-dikt

Solen gassar ute och i trädgårdarna går folk omkring med krattor och spadar. Men strömmen in till Iggesunds bibliotek är imponerande denna måndagskväll i maj. Det ska bli berättarkväll.

Bland hyllor fyllda med barnböcker, uppslagsverk och fakta om naturvetenskap bänkar sig ett 20-tal personer kring några ditflyttade bord. Det är Skrivare i Hälsinglands Njutångersgrupp som bjudit in allmänheten att höra medlemmarnas berättelser och dikter – och kanske medverka med egna uppläsningar.

Skrivare i Hälsingland är en livaktig grupp med 125 medlemmar som är uppdelade i ett tiotal lokala grupper.

Läs mer: Filmen ska ge Delsbos skrivare en större publik

– En av de mest aktiva är Njutångersgruppen. Vi träffas var fjortonde dag och läser för varandra, ofta har vi ett temaord, berättar Ingemar Jansson som inleder kvällen med en presentation.

Denna kväll medverkar sex av de sju-åtta medlemmarna. Fyra män och två kvinnor, vilket är lite ovanligt eftersom kvinnorna brukar vara i majoritet när det handlar om dikter och skrivande.

Åtminstone hälften av Njutångersskrivarna har tidigare hörsammat kulturredaktionens uppmaning att skicka in haiku-dikter.

En av dem är 73-årige Öjar Janhager, medlem sedan två år.

– Det är ett stort nöje för mig att skriva haiku. När jag sätter mig ner vid skrivbordet så kommer haikuschemat 5-7-5 naturligt till mig.

Kanske beror det på att det finns ett matematiskt system i haikudiktens regler. Det har han i alla fall själv fått höra, att den som har sinne för matematik också har lättare att skriva haiku.

Han ger flera exempel på sina haikudikter:

Nytt ljud i skogen

jobbaren stannar, lyssnar

vårens fågelsång

Nu är våren här

ser vackraste vårtecknet

stor kolsvart huggorm

Det är inte bara dikter som passar för högläsning. Ethel Öjemark, som haft en stuga i Nickora, berättar om ett svanpar som häckade i sjön. Även hon skriver också haiku då och då.

– Som skrivare har vi olika läggning. Det som passar en passar inte alla. Men vi hittar alla ett sätt att uttrycka oss, säger Ethel Öjemark.

Även hon har skickat in haikudikter till kulturredaktionen, och har fått dem i tryck också, liksom Ingemar Jansson som annars gärna berättar om resor och om äldre tider i Nianfors med omnejd.

Haiku är både lätt och svårt att ta till sig. Lätt för att det finns ganska tydliga, om än inte stenhårda, regler för hur de ska utformas. Svårt för att det verkligen är en utmaning att på tre korta rader säga det man vill om årstiden eller livet.

– Jag skriver inte haiku. Det går inte att få in haikuformatet i mitt huvud! säger Anna Maria Hållén bestämt, som ändå passar på att läsa några stämningsfulla dikter i annan rytm innan hon bjuder på några äventyrliga berättelser från sina resor med Rosa bussarna.

Läs mer om haiku här

Det blir en trivsam berättarstund, där till och med några besökare spontant börjar berätta glimtar ur sina liv, medan kaffekopparna fylls på. Fikastunden är viktig för kreativiteten.

De sex medlemmarna turas om att läsa dikter och betraktelser och de gör det med stor övertygelse och utan att vara rädda för elaka kommentarer. Det ingår i skrivargruppen att respektera varandra, det är stort att dela med sig av sina dikter.

Hans Bolldén läser flera naturnära dikter och Hans Erik Hultman bidrar med underfundig humor i reflektioner kring städning och hur svårt det är att göra rätt.

Förutom gruppens egna träffar och berättarkvällar, ordnas också kurser och öppen scen med Skrivare i Hälsingland på olika platser i landskapet i sommar, en lång lista presenteras då det bara är att dyka upp.

LÄS MER: Hitta alla artiklar på Nöje & Kultur här