Annons
Vidare till helahalsingland.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Skolresultaten störtdyker

När man inte trodde det kunde bli sämre, sjunker betygsresultaten ytterligare.

Om allt färre i Gävleborgs län kommer in på högskoleförberedande gymnasieutbildningar får det konsekvenser för den redan låga utbildningsnivån.Och om man inte kommer in på naturvetenskapligt program, kan man inte gärna söka till dataingenjörsprogrammet eller mattelärarutbildningen på Högskolan.

Detta är en verklighet för var femte elev som gick ut nian i våras. Av länets 2804 niondeklassare är alltså hela 19 procent obehöriga till gymnasiets teoretiska program.

Rikssnittet på 14 procent anses alarmerande. Vad ska vi då säga om Ovanåkers 25 procent, Bollnäs 22 procent eller Ljusdals 21 procent av elever med icke godkänt i flera viktiga ämnen?

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) säger att "det dröjer innan skolan lyfter". Och det kan ju han säga, för det är i viss mån sant. Inte kan man förvänta sig en radikal resultatsvängning på ett år.

Men det är en klen tröst för de aktuella niondeklassarna som inte får den utbildning de förtjänar, ett ännu värre slag mot länets kommuner som inte direkt dras med något slags begåvningsreserv att ösa ur. På företagen och arbetsplatserna råder det kompetensbrist och ingen har lösningen på hur den demografiska kurvan ska bli mer lätthanterlig: Allt färre ska försörja allt fler.

Regeringen föreslår en mängd investeringar i skolan: 250 miljoner till personal och höjd kvalitet på fritidshemmen, 15 miljoner till skolbiblioteken, höjd skolschablon för asylsökande på 393 miljoner, högre lärarlöner till en kostnad av 1,5 miljarder och 500 miljoner på specialpedagogik.

Skolverkets statistik visar en annan oroande utveckling. För samtidigt som fler misslyckas i nian, får fler högre betyg. Klyftan blir alltså djupare. Invandrade elever som börjat tidigt i svensk skola har förbättrat sina resultat, tvärtom med dem som börjat senare. Och då finns inte de elever som anländer i detta nu med i statistiken.

Regionpolitikerna bör på allvar engagera sig i länets usla utbildningsresultat. Högskolan kan inte slå ifrån sig. Om utvecklingen fortsätter måste den fylla sina utbildningsplatser med studenter utifrån. Det är i och för sig ekonomiskt fördelaktigt, men inte moraliskt försvarbart ur ett regionalt perspektiv.

Sedan återstår det att se hur mycket av regeringens miljonregn som landar på varje enskild kommun. Det gäller att hålla sig framme.

För regionens, kommunens och elevernas skull.