Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Skolavslutning i kyrkan, storm i ett vattenglas

/

Det är helt okej att sjunga "Den blomstertid nu kommer", men det är ytterst tveksamt om prästen ska vara med. Prästen får i varje fall inte göra sitt jobb och be en bön.

Annons

Det är helt okej att sjunga om "Guds godhets rikedom", men varken prästen eller någon annan får använda det farliga G-ordet i tal.

Lika säkert som liljekonvaljerna blommar i dessa dagar varje år, blommar också debatten om elever och lärare ska få ha skolavslutning i kyrkan eller inte.

Det är en märklig debatt som på många sätt speglar människors neurotiska och oklara förhållande till kyrkan.

Visst kan man förstå vissa prästers agerande, när de ställer villkor att få vara med och sätta lite kristen prägel på avslutningen, om skolan väljer att få vara i kyrkan.

Men samtidigt borde prästerna vara så generösa att man upplåter kyrkan utan sådana villkor när bygdens elever, lärare och föräldrar vill använda den för att det är en bra lokal som dessutom är vacker och stämningsfull.

En öppen och generös attityd förlorar man aldrig på. Tvärt om.

Dessutom upplåts många kyrkor till konserter och liknande arrangemang utan att det finns en enda präst i sikte.

Å andra sidan kan man fundera över varför så många är angelägna om att få ha sina skolavslutningar i kyrkan, när man under resten av året och kanske resten av livet knappast bryr sig om den, förutom möjligen vid dop, konfirmation, vigsel och begravning.

Självklart ska alla, oavsett tradition, religion eller andra förhållanden kunna delta på lika villkor i skolavslutningarna. Grundlagen säger att ingen ska diskrimineras på grund av religiös tillhörighet, eller tvingas vara med i sammankomst för opinionsbildning eller annan meningsyttring.

Enligt Skolinspektionen innebär det att en skolavslutning kan äga rum i kyrkan om tonvikten ligger på traditioner, högtid och gemenskap. Däremot måste avslutningen vara icke-konfessionell och det får inte ske någon aktiv påverkan som predikan, bön eller välsignelse.

Men Skolinspektionen är aningen inkonsekvent. Psalmen "Den blomstertid nu kommer" får grönt ljus av inspektionen, trots att man där sjunger om "Guds godhets rikedom" och "min själ upphöj Guds ära".

Men säg för all del inte Gud.

Den enda rimliga hållningen borde vara att också utesluta "Den blomstertid nu kommer" och andra traditionella sommarpsalmer. Men det vågar tydligen inte Skolinspektionen. trots psalmens tydligt kristna profil.

Det är till och med så att många skolor, som valt att inte ha sin avslutning i någon kyrka, ändå använder psalmen "Den blomstertid nu kommer" för att det tillhör traditionen.

Man flyttar ut från kyrka och prästerskap för att slippa höra talas om Gud, men tar med sig sommarpsalmen och sjunger om Gud!

Skolavslutningarna i kyrkan påminner om det gamla enhetssamhället när stat, ideologi, samhälle och kyrka var en enhet. Den tiden är sedan länge förbi.

Nu lever vi i ett samhälle där olika värderingar, ideologier, livsåskådningar och religioner lever sida vid sida. Men samtidigt är den gamla traditionen stark. Därför uppstår den här debatten varje år vid den här tiden livligt påhejad av en tämligen liten grupp människor.

På många sätt är det en storm i ett vattenglas.

Låt kyrkan vara kyrka och stå för sitt budskap. Slå vakt om skolans oberoende och se till att alla elever kan vara med på lika villkor.

Självklart borde prästerna kunna vara generösa och låna ut kyrkan utan att ställa villkor, men samtidigt borde skolan kunna skapa en högtidlig och vacker avslutning utan hjälp av kyrkan.

För det mesta löser skolor och kyrka det här smidigt och praktiskt. Problemen uppstår när fundamentalister från olika läger vill ta kommandot.

Mer läsning

Annons