Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Skolan blir en viktig fråga i valrörelsen

/

Annons

Utbildningsminister Jan Björklund (FP) vet hur en slipsten ska dras. I varje fall när det gäller att skapa publicitet för sina politiska förslag.

Genom att pö om pö läcka olika delar av innehållet i förslaget till ny skollag till media har Björklund lyckats krama ut så mycket uppmärksamhet som möjligt för den nya lagstiftningen. Men detta tillvägagångssätt innebar också att en väldigt stor del av innehållet i den nya skollagen var känt när utbildningsministern i går presenterade den i sin helhet.

Därmed blev presentationen inte den stora nyhet som det kunde ha blivit annars, och mycket av rapporteringen kom i stället att handla om kritik mot lagen och det faktum att viktiga delar fortfarande saknas.

Att det behövs en ny skollag är alla överens om. Tiden har sprungit ifrån den nuvarande och det behövs en rad förändringar för att vi ska få ordning på den negativa utveckling som skett inom skolans verksamhetsområde de senaste åren.

Just förändringen, och förbättringen, av skolan var ett av de viktigare politiska områdena för alliansen inför valet 2006. Därför var också förändringsmandatet för skolpolitiken stort när alliansen övertog regeringsmakten.

Mot denna bakgrund är det kanske inte så konstigt att oppositionen inte har fått vara med i arbetet med att utforma den nya inriktningen på skollagen. Det är först på senare tid som Socialdemokraterna verkar har insett att deras skolpolitik har varit misslyckad.

Och den kritiken som oppositionen i övrigt framförde under gårdagen kan regeringen ta ganska lätt på. Framför allt när den huvudsakliga kritiken riktas mot att regeringen inte vill använda Komvux resurser till att låta elever få möjlighet till att läsa upp redan godkända betyg.

Det här ställningstagandet är inte mer kontroversiellt än att Socialdemokraterna före valet 2006 var inne på liknade tankegångar då man ville motverka att den som "konkurrrenskompletterat" – alltså läste upp sina betyg på Komvux i efterhand – kunde gå före i kön till universitet och högskolor.

Nu heter det emellertid att regeringens förslag till begränsning är "fullständigt vansinne" när Socialdemokraternas skolpolitiske talesperson Marie Granlund uttalar sig.

Men det kommer inte att bli förbjudet att läsa in kursen på egen hand och tentera upp betygen i efterhand. Den möjligheten finns kvar. Däremot kommer denna inläsning inte att ge rätt till studiemedel. Var i ligger det vansinniga i denna inställning?

Är det verkligen mindre vansinnigt att det ska vara möjligt för den som redan har en komplett godkänd gymnasieutbildning att kräva att få läsa exakt samma utbildning en gång till?

Men det finns andra frågetecken. För förslaget till ny skollag kan ännu inte anses vara komplett. Viktiga frågor som ska utredas vidare och därmed saknar svar är hur det blir med möjligheten för elever att överklaga betyg, om det blir möjligt med flexibel skolstart och vilka behörighetskrav som ska ställas på lärarna.

De två första bör besvaras jakande, och den sistnämnda behöver konkretiseras.

Men oavsett hur det slutgiltiga förslaget till ny skollag ser ut kan vi vara övertygad om att kompromissviljan kommer att vara väldigt liten.

Vi närmar oss en valrörelse, och varken den ena eller den andra sidan vill avhända sig möjligheten att puckla på sina politiska motståndare inom ett så pass viktigt politikområde som skolan.

Skolan kommer helt enkelt att bli en viktig fråga även i nästa års valrörelse.

Mer läsning

Annons