Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Skilda valdagar och slopade spärrar

/

Många valforskare fruktade ett lågt valdeltagande.

Annons

"Det här blir dödsstöten för alla som slåss för skilda valdagar", säger exempelvis statsvetaren Mikael Gilljam till tidningen Dagens Samhälle.

Idag vet vi hur det gick i omvalen i Västra Götaland och i en valkrets i Örebro kommun. Både med valresultat och valdeltagande.

Opinionsundersökningar visade strax före valet på ett valdeltagande på omkring 50 procent, mot normala på över 80 procent vid våra vanliga allmänna val.

Men att detta skulle vara dödsstöten för alla som vill ha separata valdagar för riksdagsval och kommun- och landstingsval är att dra förhastade slutsatser.

Oavsett lågt eller högt valdeltagande, kan man inte dra några slutsatser beträffande skilda valdagar.

Ett omval i en begränsad region av landet och en valkrets i en kommun får inte tillnärmelsevis så mycket uppmärksamhet som om vi skulle haft ett val till kommun och landsting i hela landet på samma dag.

Att som i Sverige ha en gemensam valdag vart fjärde år tillhör undantagen i den demokratiska världen. De allra flesta länder har separata valdagar.

Då får de lokala och regionala frågorna en helt annan uppmärksamhet än vid val med gemensam valdag. När alla val avgörs på samma dag tränger de stora nationella valfrågorna undan de lokala och regionala frågorna, vilket också ofta visar sig i valresultatet.

Ofta följer lokal- och landstingsvalen rikstrenden.

Trots att omvalen nu är utpräglade lokala och regionala val, har många partiledare dragit in med buller och bång och kampanjat som om det vore riksdagsval.

S-ledaren Håkan Juholt har engagerat sig hårt och försökt göra det regionala valet i Västra Götaland till en förtroendeomröstning för den sittande regeringen.

Om Socialdemokraterna stärkt sina aktier i omvalet, kommer Juholt naturligtvis att få vind i seglen, trots att han hittills uppträtt som en veritabel vindflöjel i viktiga frågor.

Det borde ha varit regionråden i Västra Götaland och kommunalråden i Örebro som skulle kämpat om väljarnas förtroende i omvalen och inte Håkan Juholt och andra rikspolitiker.

Risken är påtaglig att valresultatet reduceras till en rikstäckande opinionsmätning och en förtroendeomröstning för den sittande regeringen.

Och förhoppningen att stärka den lokala demokratin med skilda valdagar verkar avlägsen. Grundlagsutredningen säger nej. Trots att både allianspartierna och Miljöpartiet åtminstone tidigare varit för.

Men statsminister Fredrik Reinfeldt gav Socialdemokraterna en slags veto-rätt när han slog fast att det inte blir några grundlagsförändringar om man inte kom överens med Socialdemokraterna, vilket i och för sig är klokt för stabiliteten.

Ändå får vi inte ge upp kampen för skilda valdagar. Olika valdagar för kommun- och riksdagsval skulle utan vidare öka intresset för de lokala frågorna och öka den politiska aktiviteten.

Dessutom borde man slopa spärrarna, så att de personer som får flest röster faktiskt också blir de som verkligen blir valda.

Men av någon anledning vågar inte Socialdemokraterna och Vänsterpartiet ge väljarna mer makt.

De centrala partiernas kontroll och grepp över de lokala valen tycks vara viktigare än att stärka den lokala demokratin.

Men det finns ingen anledning att ge upp. Skilda valdagar och slopade spärrar stärker demokratin!

Mer läsning

Annons