Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Skärpning i tvångsvården

/

Ungdomar som utsätter sin hälsa eller utveckling för en påtaglig risk att skadas genom missbruk eller annat riskfyllt socialt beteende kan tvångsvårdas enligt lagen om vård av unga. Likaså kan ungdomar som sysslar med brottslig verksamhet eller som har dömts till sluten ungdomsvård tvångsvårdas enligt samma lag.

Annons

Många unga som skiljs från sin hemmiljö för att låsas in på särskilda ungdomshem har en kombination av flera problem. Det kan röra sig om att brott begås för att kunna finansiera ett narkotikamissbruk. Inte sällan finns ett neuropsykiatriskt funktionshinder, såsom Autism eller Aspergers syndrom, med i bakgrunden.

Inte konstigt då att ungdomar med liknande problembild samlas på samma institutioner. Kriminella autister samlas med icke-kriminella autister – behandlingen är i stort sett densamma. ”Jag ser inget anmärkningsvärt i det här”, säger Bengt Johansson, placeringschef på SiS, Statens institutionsstyrelse, till Dagens Nyheter, ”vården skiljer sig nästan inte alls åt”.

Det är säkert så att det finns effektivitetsvinster i att behandla personer med samma sjukdom tillsammans. Men det finns också risker med att bunta ihop dömda brottslingar med icke-dömda autister.

Påverkansmöjligheterna är stora och den psykiska stress det innebär att sitta inlåst tillsammans med kriminellt belastade personer kan stjälpa mer än hjälpa den unga person som försöker skapa ordning i sitt liv.

Bengt Johansson på SiS verkar dock mena att många autister som sitter inlåsta kan ha ”gjort sig skyldiga till väldigt allvarliga saker men är inte dömda ännu”. Det är säkert sant i vissa fall, men det bygger på en konstig syn på straff. Att någon antagligen har begått ett brott är inte skäl nog att hålla den instängd.

Tvångsvård, vare sig det gäller psykiskt sjuka, missbrukare eller unga, är ett av statens allra största ingrepp i den enskildes personliga sfär. Den påtvingade dygnet-runt-vården är en nödvändig metod för att omhänderta personer som har hamnat i ett sådant tillstånd att de är helt oförmögna att fatta rationella beslut och innebär en akut fara för sig själva eller andra. Men tvångsvård kan bara användas när alla frivilliga vägar till vård är uttömda. Det får aldrig finnas en tvekan varför en person har blivit tilldömd tvångsvård och vården ska bara pågå så länge den inte kan ske i frivillig form.

Det är inte många veckor sedan Sveriges Radio avslöjade att en del ungdomshem använder möjligheten sätta unga personer i isoleringscell betydligt oftare än det var tänkt, ofta utan stöd i lag. Det är uppenbart att det krävs en rejäl skärpning i fråga om tvångsomhändertagnas rättigheter.

Det är förståeligt att hårdare tag ses som den snabbaste lösningen för att lugna ner en person som inte kommunicerar eller beter sig på ett acceptabelt sätt. Men det är att göra samhället en björntjänst.

Det finns inget som talar för att en ung autists umgänge med kriminellt belastade personer och vistelser i isoleringscell skapar förutsättningar för ett hyggligt liv.

Liberala Nyhetsbyrån

Mer läsning

Annons