Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sjölund: Tacka artigt men bestämt nej när SD bjuder upp till dans

"Sverigedemokraternas fixering vid den fria pressen och 'äkta' svenska kulturyttringar är en mycket medveten och tidigare beprövad strategi för att förvandla en stat i nationalistisk och antiliberal riktning."

Annons

Kvaddans, näverbräda och stångstötning. Kulning och kurbitsmålning. Eller varför inte det gamla fina vikingaspelet hnefatafl, även kallat näverbräda.

Sverigedemokraterna har onekligen utvecklat sina kulturella preferenser. Steget från Ultima Thule känns långt. Men det här var alltså utbudet partiet engagerade sina inbjudna meningsfränder i, när en kulturkonservativ förening arrangerade sommarfestival i Sölvesborg i mitten på augusti.

SD:s gruppledare Mattias Karlsson lärde själv ut folkdansen ”väva vadmal”.

”Hade jag varit chef här hade jag lagt ned P3 för längesedan för jag tycker att det är vänsterliberal smörja.”

Partiledaren Jimmie Åkesson är inte nöjd med en av Sveriges Radios kanaler. Förmodligen för de uppspelade satirinslagen. Man behöver verkligen inte älska P3 för att häpna över utbrottet från en partiledare som leder ett av Sveriges största partier.

Och man kan skratta (kanske lite nedlåtande) åt partiledningens frenetiska sökande efter det äkta svenska kulturarvet.

Men skrattet fastnar i halsen när man läser SD:s kulturprogram.

Sverigedemokraternas fixering vid den fria pressen och "äkta" svenska kulturyttringar är en mycket medveten strategi som alltid har använts av politiska rörelser som vill förändra stater i nationalistisk och antiliberal riktning.

Därför är det oroväckande att kulturpolitiken (som alltid) är iskall i valrörelsen 2018.

En liberal demokrati vilar på fundamentet en fri press - och en fri konst. Ruckar man på dessa två principer kommer frihetsinskränkningarna slag i slag på alla andra områden. Efter ett tag vill säga.

Till exempel vill partiet ändra bibliotekslagen. Folkbiblioteken ska inte längre ha ansvar för att ha böcker på andra språk än svenska och de fem nationella minoritetsspråken. Ett nationellt lånekort, som föreslås, skulle utestänga utländska medborgare, asylsökande och papperslösa från att använda biblioteken.

Datorspelen bör hämta sina miljöer ur fornnordisk mytologi och gamla svenska filmer bör dammas av och fräschas upp (Åsa-Nisse?).

Kulturarvsvårdande insatser ska stödja projekt som syftar till kulturarvets och den nationella identitetens bevarande, stärkande och levandegörande, heter det.

Stödet till Världskulturmuséerna i Stockholm ska sänkas och Världskulturmuseet i Göteborg ska helt avvecklas.

Presstödet ska halveras och för att ta ett mer närliggande exempel: Gävleborgs symfoniorkester ska läggas ned och Konstcentrum i Gävle ska stängas.

Folkmusiken ligger SD och extremhögern särskilt varmt om hjärtat. Kärleken är inte besvarad från vare sig spelmansstämmor eller enskilda folkmusiker, som då och då får gå ut offentligt för att markera avståndet och skydda sina inspirationskällor. Förmodligen lyssnar inte SD:s partiledning på vare sig Ale Möller eller Lena Willemark när de försäkrar att folkmusiken i Sverige lever och har hälsan. Mycket tack vare influenser från andra länder.

Så funkar det i ett (vänster)liberalt samhälle. Än så länge.

Alltså – avgörande steg mot en reglerad press och en instängd kultur om SD får någon som helst makt över kulturpolitiken.

Mattias Karlsson får dansa "väva vadmal" hur mycket han vill. Jimmie Åkesson är fri att ställa upp eller avstå intervjuer. Han kan till och med byta kanal om det inte passar.

Så funkar det i ett (vänster)liberalt samhälle. Än så länge.

Annons