Annons
Vidare till helahalsingland.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Sjölund: Nu startar maktkampen – förhållandet till SD blir avgörande

På torsdagen gick startskottet för maktkampen inom Liberalerna. Nyamko Sabuni (L) meddelade vid en presskonferens att hon tänker kandidera som partiledare. Jan Björklund (L) har ju redan aviserat sin avgång till november men i sommar kommer avgörandet.

Det är väl bara att gissa att hon genom presskonferensen sätter fart på andra hugade spekulanter till partiledarposten. Och till operation övertalning av andra kandidater hos dem inom partiet som inte är lika imponerade av Nyamko Sabuni.

Det är en sak att vara populär hos moderater, kristdemokrater och andra som önskar hårdare tag. En annan att accepteras som den främsta företrädaren för ett socialliberalt parti. För det är väl fortfarande Liberalerna?

"Alla som känner mig vet att jag är en varm, mjuk och kärvänlig person." Nyamko Sabuni om sig själv i en jubilartext i DN från 23/3 med anledning av att hon fyllde 50 år. Citatet har fastnat. Det är ingen modest beskrivning av sig själv. Hon dras nämligen med ryktet om sig som hård, usel lagspelare och ingen vidare chef efter sin tid som minister i regeringen Reinfeldt.

Läs mer: Liberalerna bör inte överge sina ideal

Vid presskonferensen meddelade dock Nyamko Sabuni flera viktiga poänger för det splittrade och motgångsförföljda parti som Liberalerna just nu är. Hon poängterade vikten av att sluta fokusera på smala frågor och i stället försöka hitta svar till väljarna på viktiga politikområden som miljö- och klimatpolitik och fördelningspolitik.

Hon ler åt frågan om hon kommer att samarbeta med Sverigedemokraterna och kallar den för "den eviga frågan". Men intar ungefär samma ståndpunkt som Ebba Busch Thor (KD). Att SD är ett parti bland andra och ska så behandlas, det vill säga när L tycker samma sak som SD måste man kunna enas i riksdagens utskott. Ett ställningstagande som mycket väl kan utgöra skiljelinjen gentemot de andra kandidaterna.

Men liberaler kan behöva ett liberalt parti att rösta på som inte förlorar sin ideologiska kompass eller som tvingas till icke-liberala eftergifter.

En väl dold straffspark delar hon ut till Jan Björklund när hon hävdar att det inte finns några profiler inom Liberalerna i dag. Han har i över 10 års tid varit ensam herre på täppan och inte odlat några naturliga arvtagare. Men kanske kan de provoceras fram nu, de som inte vill att Nyamko Sabuni ska skrida ensam fram på Eriksgatan fram till partiledarvalet.

Det ryms många riktningar under det liberala paraplyet. Och det behövs ett breddat program för att partiet ska hitta sin relevans. De usla opinionssiffrorna kräver en förnyelse.

Nyamko Sabuni är nostalgisk när hon hävdar att Alliansen är Liberalernas naturliga hemvist. Alliansen finns inte längre och partierna som en gång ingick har skiftat både form och färg. Om man ser som sin enda uppgift att få till ett maktskifte är naturligtvis ett borgerligt samarbete nödvändigt.

Men liberaler kan behöva ett liberalt parti att rösta på som inte förlorar sin ideologiska kompass eller som tvingas till icke-liberala eftergifter.

Just nu genomför en S-MP-regeringen liberal ekonomisk politik. Det borde vara värt något, för Liberalerna.