Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sjölund: När han är glömd vidtar normaliseringen igen

Annons

"Martin Strid blir nu utesluten ur Sverigedemokraterna för att han inte kunnat hålla isär vad man säger på interna och externa möten."

Ett enkelt konstaterande i sociala medier. Men en talande sammanfattning av SD:s landsdagar.

Det började så bra. Tyckte i alla fall partiledningen. Konstruktiva samtal och viktiga debatter hade genomsyrat konferensen i Norrköping enligt partiledaren. Och så kommer en filur från Borlänge och tvingar såväl Jimmie Åkesson som Mattias Karlsson att komma med bortförklaringar helt utan trovärdighet: Ingen reagerade nämligen på Martin Strids utläggning i talarstolen. Varken presidiet, partiledning eller övriga deltagare. Inte förrän de (förhatliga) journalisternas frågor började hagla.

"Det finns en skala från noll till hundra. I den ena änden av den skalan är man hundra procent fullt ut människa, human. I den andra änden är man hundra procent "mohammedan". Alla muslimer finns någonstans på den skalan. Är man IS är man ganska nära att vara 100 procent "muhammedan" Är man ex-muslim har man kommit ganska långt i att bli fullt ut människa"

Så sa Martin Strid som nu hastigt och lustigt begärt utträde ur partiet. Inte hade han fattat skillnaden på vad man som politiker säger mellan skål och vägg och rakt ut i public service-etern.

Nu var det ingalunda något slags oövertänkt utbrott. Enligt reportern David Baas på Expressen finns elva tätskrivna sidor där Martin Strid har tänkt sig en genomtänkt kampanj mot "den hatiska dödskult" som han kallar troende muslimer för.

Vi andra kan kalla det för vad det är – ren och skär rasism.

Inte i en annan del av Norrköping, men väl i ett annat skikt av partiet, framförs hårresande förslag som inte alls framkallar samma chockvågor i det politiska och mediala Sverige.

Riksdagsledamot Paula Bieler (SD) anser att det är för hög standard på asylboendena och hon tycker inte heller att man ska få röra sig fritt i landet om man fått ett utvisningsbeslut. Man ska inte ens komma in i landet om man inte i förväg fått ett uppehållstillstånd.

Riksdagsledamot Jeff Ahl (SD) är ännu tuffare och föreslår att man ska få indraget medborgarskap om man är arbetslös för länge.

"De enda som har naturlig rätt att bo i Sverige är vi svenskar" fortsätter han vars resonemang i praktiken innebär att det skulle vara kriminellt att vara arbetslös. Nu ställer sig inte partiet bakom just den utsvävningen, men väl att man inte ska kunna ha dubbelt medborgarskap.

I praktiken innebär det att människor som får sitt medborgarskap återkallat, blir statslösa. Då ska de låsas in i SD:s "förvar". Det behöver inte kosta särskilt mycket enligt Paula Bieler då förvaren endast ska ha "en enkel standard, där man tillgodoser de mest grundläggande mänskliga rättigheterna, att ingen ska torteras eller dö".

Skönt ändå, att SD inte förespråkar tortyr.

Ni ska inte behöva se en avslöjad rasist varje vecka för att en gång för alla avfärda ett samarbete med Sverigedemokraterna.

Det chockerande är inte att den oförblommerade rasismen oupphörligen träder fram på det sverigedemokratiska podiet. Det oroande, för att inte säga upprörande, är det övriga politiska etablissemangets läpparnas bekännelse.

Att ta avstånd nu är helt ointressant, om förskräckelsen försvinner bakom glöggdoften om någon vecka. Då när det politiska pusslet åter ska läggas och pragmatiska, borgerliga opinionsbildare kommer med oanständiga råd och trasslar in sig i "whataboutismen".

Ni ska inte behöva se en avslöjad rasist varje vecka för att en gång för alla avfärda ett samarbete med Sverigedemokraterna.

Låt Åkesson stå där och ropa i öknen, ena dagen efter Löfven, andra dagen efter Kristersson.

En röst på SD är just det, en röst på SD. Ingenting annat.

Annons