Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Sjölund: Klimatlarmet kom när du precis förträngt brandkatastrofen i hälsingeskogarna

Artikel 250 av 296
Skogsbränderna i Hälsingland sommaren 2018
Visa alla artiklar

Annons

Vi har knappt tio år på oss.

Johan Rockström, professor i miljövetenskap, syftar på tiden världen har på sig att stabilisera uppvärmningen vid 1,5 grader om vi fortsätter på inslagen väg.

Han kommenterar i Aftonbladet den senaste rapporten från FN:s klimatpanel IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change).

Andra varnar för en samhällskollaps. Bör vi gripas av panik? Nej, det är inte särskilt konstruktivt. Men kanske ska inte klimatpolitiken avfärdas med sådant lättsinne som skedde i den svenska valrörelsens sista skälvande minut.

Då när hälsingeskogarna stod i brand och de mest konspiratoriska orsaker söktes fram. Då när lantbrukarna inte hade foder åt sina djur och tvingades till nödslakt medan maten framställdes som ett särintresse.

Då när den mest långsökta argumentationen gick ut på att det här bara var ett försökt att rädda kvar Miljöpartiet i riksdagen.

Eller då, när Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson till och med hävdade att det var "populism och hyckleri att göra politik av en enskild torr sommar".

Vårt utrymme för att begränsa klimatförändringarna krymper. Det vore önskvärt om vi som inte är experter kunde ta in detta faktum. Det vore ännu angelägnare om de som faktiskt kan påverka den politiska och ekonomiska utvecklingen (som i allra högsta grad påverkar klimatförändringarna) kunde lyssna på vetenskapen.

Visst, samtiden är inte hörsam för fakta. Och att varna för den globala uppvärmningen leder ibland till svår klimatångest där det är enklast att stänga av. Vad ska du arma lilla människa göra åt att den globala uppvärmningen på Arktis blir två till tre gånger så hög. Att tundra och skog på nordliga breddgrader löper särskilt stor risk för klimatrelaterade skador. Eller hur ska vi förhindra en upptining av permafrosten?

Läs mer: I tider av extremväder bör inte klimatångesten underskattas

Men. Världens länder har genom Paris-avtalet förbundit sig att hålla den globala uppvärmningen under 1,5 grader. Och om nu rapporten från FN:s klimatpanel IPCC varnar för kraftigt ökade klimatförändringar om den globala uppvärmningen blir 2 grader i stället för 1,5 - det vill säga - vi har mer extremväder att vänta i form av torka, tropiska stormar och översvämning, är det hög tid att tänka och ställa om.

Internationellt samarbete fick bukt med elden. Så måste vi också ta oss an klimathotet.

Enligt rapporten krävs snabba och långtgående förändringar inom alla delar av samhället: markanvändning, energi, industri, byggandet, transporter och stadsplanering.

Enkelt att applicera på varje liten tätorts framtida planering och för att anknyta till de lokala valdebatterna: Strandnära bebyggelse till exempel. Om vattennivåerna riskerar att stiga markant är det kanske något att hålla i huvudet när sjötomternas attraktionskraft ställs mot förändringar i landskapet.

Läs också: När våra marker brinner hjälps vi åt

I somras var skogsbränderna i Hälsingland hett nyhetsstoff. Men i dag arbetar skogsägarna i riksmediernas skugga för att försöka rädda vad som räddas kan av det förkolnade virket.

Och nej, det var inga stackars utländska bärplockare som tuttat på. Blixtnedslag orsakade att 10 000 hektar skog brann upp. De extremt torra markerna och den kraftiga vinden förvandlade norra Hälsingland till ett katastrofområde.

Internationellt samarbete fick bukt med elden. Så måste vi också ta oss an klimathotet.

Läs gärna: Extremhettan har fått högern att koka över

Fotnot: IPCC är är en mellanstatlig organisation med 195 medlemsländer som grundades 1988 av Världsmeteorologiska organisationen (WMO) och Förenta nationernas miljöprogram (UNEP). IPCC uppgift är att ge ett tydligt vetenskapligt perspektiv över det rådande kunskapsläget gällande klimatförändring och dess miljömässiga och socioekonomiska påverkan.