Annons
Vidare till helahalsingland.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Sjölund: Hjälp Johansson med huvudvärken - förakta inte yrkesutbildningar, Ekström!

Arbetslösheten sjunker. I grannlänet och expansionsregionen Uppsala är man nu nere på 5,7 procent.

Medan vi tyvärr fortfarande innehar jumboplatsen – färska siffror visar att Gävleborgs län har en arbetslöshet på över 10 procent. Den sjunker visserligen även här men inte tillräckligt med tanke på förutsättningarna: arbetskraftsbrist och god konjunktur.

På måndagen presenterades vårbudgeten och regeringen storsatsar (!) på integration, med syfte att få ut invandrare på arbetsmarknaden. 140 miljoner kronor går till kvalitetsförbättrad svenskundervisning och med större fokus på invandrarkvinnor som har svårare att få det där första jobbet.

Vi har en arbetskraftsbrist i nästan alla branscher, sa arbetsmarknadsminister Ylva Johansson till SVT:s Rapport förra veckan. Hon kallade det för en av sina "största huvudvärkar". Hennes botemedel är att alla som inte kommit in i arbetsplatsvärmen måste få rätt yrkesutbildning.

Så då kan man verkligen undra varför inte gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström (S) känner till sin ministerkollegas huvudplågor?

I dag har 17 procent av grundskoleeleverna inte godkända betyg i kärnämnena. Det innebär att de inte är behöriga att söka in på gymnasiets ordinarie program. I stället hänvisas de till introduktionsprogrammen, för att sedan ta sig in på en yrkes- eller högskoleförberedande linje. Av de 4059 elever som påbörjade introduktionsprogrammet 2013 var det endast 736 som nådde målen, enligt Lärarnas Riksförbund. Resten hoppade av eller gick ut med ofullständiga betyg.

När så Allianspartierna föreslår en återgång till tvååriga yrkesprogram på gymnasiet avfärdar Anna Ekström förslaget kategoriskt med motiveringen att ingen bransch har frågat efter dessa utbildningar.

Vill man bli snickare eller VVS-montör men ändå hålla dörren till universitetet öppen kan man redan i dag läsa in extra behörighet – vilket 40 procent gör. Och vill man inte det, går det väl utmärkt att fråga alla elektriker, byggnadsarbetare, bilmekaniker, hårfrisörskor, butiksbiträden, målare och undersköterskor som en gång gick de tvååriga yrkesutbildningarna och sedan i decennier arbetat med det de utbildade sig för – begränsades verkligen deras livschanser?

Socialdemokratins syn på utbildning är märklig. Någonstans är den välmenande; ge alla en chans till högre utbildning. Men i stället exkluderar man dem som bara vill skaffa sig ett yrke. De som borde vara arbetarpartiets traditionella väljargrupper.

Kortsiktig och konformistisk politik kommer aldrig i fas med individens föränderliga liv. Glöm aldrig att fråga vad den enskilde vill – och kan.

Likvärdiga chanser är inte samma sak som att vi alla har samma kompetenser eller begåvningar. Vi är inte lika, bara för att vi har samma människovärde. Vi är inte heller samma människa över tid. En skoltrött 16-åring kan komma på andra tankar när hen är 25 år. Varför ska man straffas och konserveras i meningslösa introduktionsprogram fram tills dess?

Ett exempel jag känner väl: Hon gick tvåårig ekonomisk linje i slutet av 70-talet. Hade inga utstakade framtidsplaner. Var less på skolan (föräldrarna var lärare). Gick en turistlinje. Åkte på kibbutz.. Men sedan blev det komplettering på komvux, lärarlinjen i Uppsala, 20 år som lärare, forskning och avhandling.

Nu utbildar hon nya lärare på ett av landets största universitet.

Kortsiktig och konformistisk politik kommer aldrig i fas med individens föränderliga liv. Glöm aldrig att fråga vad den enskilde vill – och kan.