Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Självförsörjning möjlig i länet

Gävleborgs skulle kunna vara i stort sett självförsörjande på mat om markerna användes mer optimalt och fler valde lokala produkter i stället för importerade. Det menar representanter från länsstyrelsen och LRF.

Annons

– Arealer finns det, men det finns inte tillräckligt med djurbönder och djur här. Vi har en självförsörjningsgrad som ligger långt under 50 procent på kött. Det är mycket beklagligt, säger Berit Löfgren, chef för enheten landsbygd och tillväxt på länsstyrelsen.

Hon tycker det är synd att konsumenterna väljer livsmedel från andra länder, där djuren föds upp på ett sätt som inte är tillåtet i Sverige och som belastar klimatet.

– Om vi producerar egna nötköttet här i länet i stället så kan vi få en hållbar produktion samtidigt som vi får ett rikt odlingslandskap och ökar antalet arbetstillfällen här i länet. Då blir det intressant för både producenter och konsumenter att hålla djur här.

Även Pirjo Gustafsson, företagarcoach och kunnig inom miljöfrågor på LRF, menar att vi vid en energikris inte skulle behöva svälta i Gävleborg om man satsade mer på de självförsörjningsmöjligheter som finns.

– Gävleborgs län har nära 70 tusen hektar åkermark. 70 procent av det är vall. Mycket läggs ner, ligger i träda eller används extensivt eftersom det inte är lönsamt att bruka.

Den köttproduktion som finns i länet motsvarar 50 procent av invånarnas konsumtion av nötkött, omkring 30 procent av fårkött och mindre än 10 procent av grisköttskonsumtionen. Nötdjur och får är idisslare, vilket innebär att de växer bra på gräs och hö.

– Djuren är de enda som kan omvandla gräset till något vi kan äta utan att man behöver gödsla. Då får man smör, mjölk och kött. Och gödsel som vi kan använda till att odla grönsaker, säger Pirjo.

Potatis är energieffektiv gröda som ger mycket energi per hektar och skulle passa bra i ett samhälle med mindre tillgång på energi, tror hon.

– 30 procent av potatisen som vi äter odlas i länet. Resten kommer främst från övriga Sverige, men vi skulle kunna odla mer. Vi skulle behöva 500 hektar till potatis för att vara självförsörjande, vi odlar på 350 hektar idag. Idag äter vi 30 kilo potatis per person idag, men skulle kunna äta 60-70 kilo som vi åt förr. Då blir vi ganska mätta.

Just nu kommer majoriteten av de grönsaker vi har på tallriken från ett annat land och blir svårtillgängliga vid en energikris. Men det kan lösas med mer inhemska grönsaker.

– Om vi odlar morötter på 70 hektar i länet, skulle vi vara självförsörjande på morötter. Det är inga stora arealer. Allt behöver inte vara energikrävande, men då måste man gallra och hacka för hand.

Att det är svårt för lokala köttproducenter att konkurrera med utländska beror bland annat på högre krav på miljö- och naturskydd, högre kostnader för lokaler och lagring samt längre transporter, menar Pirjo.

– Sverige är enda land som har beteskrav för alla köttdjur och mjölkdjur. Inte ens Finland har det. Sverige är det land som har minst antibiotika till djuren. Våra djur är friska och växer bra, men andra länder kan få snabbare tillväxt.

Det handlar också om att välja det spannmål som går att odla i länet.

– Men efterfrågan är som den är, man vill inte äta korngryn utan ris.

Annons