Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Siktar Bodström på att bli partiledare?

/

Annons

För bara två veckor sedan lovade Socialdemokraternas partiledare Mona Sahlin att stödja den ”borgfred” som statsminister Fredrik Reinfeldt bett om inför det att Sverige tar över ordförandeskapet i EU den 1 juli. "Vi ska inte söka strid för stridens skull", var beskedet från Sahlin då hon kom ut från partiledaröverläggningarna. I går visade sig det beskedet inte vara vatten värt.

Men det är egentligen inte Sahlin själv som brutit mot överenskommelsen utan hennes partikollega Thomas Bodström, som i sin egenskap av ordförande i justitieutskottet förklarade att Socialdemokraterna avsåg att stoppa regeringens förslag om att godkänna utvidgningen av EU:s passunion.

I går skulle justitieutskottet har tagit ställning till förslaget att godkänna Liechtensteins anslutning till Schengensamarbetet, men eftersom Socialdemokraterna nu väljer att sätta sig på tvären – och därmed blockera ratificeringen i riksdagen – har regeringen valt att dra tillbaka propositionen.

Enligt Bodström menar Socialdemokraterna att man måste vara mycket hårdare mot Liechtenstein, som gömmer många miljarder som härrör från skattebrott och annan ekonomisk brottslighet, och därför ska man inte släppa in landet i Schengensamarbetet. Egentligen är Bodström alltså egentligen inte emot en ratificering, utan vill bara använda det här som en utpressning mot Liechtenstein. Det är ju ett seriöst sätt att arbeta EU-länder emellan.

Frågan är då hur man ska tolka Bodströms uttalande och agerande. Det finns rimligen bara två alternativa förklaringar. Den ena är att Mona Sahlin godkänt Bodströms agerande och därmed med öppna ögon brutit mot sitt löfte. Det andra är att Bodström inte bara obstruerar mot regeringen, för det är svårt att kalla hans agerande för något annat, utan även mot sin partiledare. Alldeles oavsett så bidrar det här till att ytterligare underminera Sahlins auktoritet och betydelsen av hennes ord närmar sig nu nollpunkten. Vad finns det för anledning att lyssna till vad Sahlin säger, när hennes ord saknar värde?

Vad kan det finnas för anledning för Bodström att agera på detta sätt? Det är en sak att han vill byta ut alliansregeringen. Men vill han även byta ordförande för Socialdemokraterna? Är det möjligen så att han själv är intresserad av att bli Socialdemokraternas nästa partiledare? Hans agerande tyder inte på motsatsen, även om han i samband med Göran Perssons avgång förnekade att han hade sådana ambitioner. Men så vet vi också att ett nej till att bli partiledare för en socialdemokrat inte alltid är ett nej, utan snarare ett sätt att komma undan jantelagen.

Framför allt som Bodström motiverade sitt "nej" med att det inte skulle fungera med anledning av hans familjesituation, med fyra minderåriga barn. Men Bodström har uppenbarligen tid att vara riksdagsledamot, ordförande i justitieutskottet, praktiserande advokat och aktiv författare – nyss utkommen med en ny bok – på en och samma gång.

Om han sköter alla dessa uppgifter på det sätt man kan begära, så borde tiden gott och väl räcka till för att sköta uppdraget som partiledare. Och ambitioner saknar Bodström inte heller. Om han bara fick chansen skulle han säkert – inspirerad av Per Albin Hanssons Folkhemsbygge – bygga sitt eget "Bodströmsamhälle".

Mer läsning

Annons