Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Se möjligheterna med etableringen

/

Hudiksvalls kommun är på väg att få två nya friskolor. I förra veckan lämnade Skolinspektionen besked om att såväl Glada Hudikskolan som Norrskenets Friskolor AB tillåts starta varsin friskola för grundskoleelever.
Föga förvånande möttes de här besluten inte av några muntra miner från kommunens politiska majoritet.

Annons

Skolinspektionens uppfattning om att de här friskoleetableringarna inte kommer att få påtagliga negativa följde för skolväsendet i Hudiksvalls kommun delas inte av kommunens röda ledning.

Reaktionen från kommunen på de här besluten kom därför lika snabbt som väntat. Båda tillstånden kommer att överklagas till länsrätten i Stockholm, som hanterar den här typen av överklaganden.

Enligt Lärande och kulturnämndens ordförande Anna-Carin Keisu (S) sker överklagandet absolut inte av illvilja och jäkelskap. Utan anledningen är att man från kommunens sida inte har behov av fler skolor.

Det här förefaller som ett begripligt resonemang mot bakgrund av den förändring av skolstrukturen som kommunen genomgått den senaste tiden. Det är självklart så att Skolinspektionen genom att bevilja de här båda tillstånden kastar om förutsättningarna för grundskoleutbildningen på ett sätt som den kommunala organisationen kanske inte finner allt för tilltalande.

Nu är det ändå så att skolan i första hand är till för eleverna och inte för kommunen. Därför borde elevernas vilja och intresse få styra i så stor utsträckning som möjligt.

Och uppenbarligen finns det ett flertal elever som är intresserade av att gå på de här båda friskolorna. Enligt Glada Hudikskolan har 150 elever redan ställt sig i deras kö och Norrskenets Friskolor uppger att man via sin webbsida har fått in 183 intresseanmälningar.

Det här intresset kan bero på ett flertal olika anledningar. Exempelvis kan den goda verksamheten på Glada Hudikgymnasiet vara anledningen till att elever även anmäler sitt intresse till den planerade grundskolan. En annan förklaring skulle kunna vara att de båda friskolorna marknadsfört sig på ett bra sätt, och därigenom genererat det här intresset.

Ytterligare en anledning skulle kunna vara ett missnöje med verksamheten inom den kommunala skolan, och att man därför väljer att söka sig till en annan skola. Men eftersom Keisu anser att kommunen har bra kommunala skolor och därmed är övertygad om att de flesta eleverna kommer att välja någon av dem så torde den anledningen kunna strykas. Åtminstone om elever och föräldrar delar hennes uppfattning.

Oavsett vilken eller vilka anledningar som finns till att det stora intresset för de båda friskolorna så vore det önskvärt att kommunen i stället för att se problemen såg möjligheterna med den här etableringen. Men det är väl att önska sig för mycket.

Mer läsning

Annons