Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Såsom i Toscana så ock i Hälsingland

/

Annons

Sverige – det nya matlandet. Och Hälsingland är redan på väg.

I torsdags presenterade jordbruksminister Eskil Erlandsson rapporten "Sverige – det nya matlandet" och lovade också 160 friska miljoner för att få Sverige att göra Sverige till "det främsta matlandet i Europa".

Och vi är på god väg. Inte minst här i Hälsingland.

Här pågår, som Ljusnan tidigare berättat, ett projekt som stöttas av både Bollnäs och Söderhamn med stjärnkocken Melker Andersson som dragare, och Hotell- och restaurangprogrammet vid Torsbergsgymnasiet i Bollnäs som samarbetspartner.

Dessutom finns flera initiativrika personer och företag som drar åt samma håll.

Målsättningen är att göra den här regionen till Hälsinglands Toscana om man ska tro initiativtagarna. Och varför ska man inte det?

Tanken är att sätta den lokalproducerade maten från Hälsingland på den gastronomiska kartan och låta mat, miljö, stämning, kultur samverka till en helhetsupplevelse.

Det finns redan en hel rad kända och mindre kända lokalproducenter av högkvalitativa råvaror i den här regionen. Och det finns också restauranger och affärer som profilerar sig på den lokalproducerade maten, men det finns plats för fler. Eller…?

Utan att dämpa entusiasmen och vara dysterkvist måste vi ändå föra ett resonemang om former, regler och villkor som exempelvis skattesystem, arbetsgivaravgifter, serveringstillstånd och mycket annat i den svenska byråkratin.

Det räcker inte med att producera och laga god mat. Även om det är en nödvändig förutsättning för framgång. Det krävs också praktiska möjligheter att bedriva verksamhet.

Inte bara storskalig.

Förra året vid den här tiden lovade Eskil Erlandsson regelförenklingar som ett steg på vägen mot det nya matlandet. Vad blev det av det?

Se på Frankrike, Italien och alla dess småkrogar som är mötesplatser för både lokalbefolkning och turister. Där finns en annan tradition, en annan skatte- och arbetsgivarlagstiftning och ett annat regelsystem för övrigt.

Men i ett Europa med mer likartade regler och bestämmelser borde det väl inte vara omöjligt att småkrogstraditionen skulle kunna bli verklighet också här

Såsom i Toscana – så ock i Hälsingland.

Nu låter kanske inte 160 miljoner under fyra år så mycket i dessa finanskristider då vi vant oss vid stimulanspaket på åtskilliga miljarder.

Men för nystartade och små företag i den här regionen kan någon eller några hundratusentals kronor ha en helt annan betydelse än för finanshajarna i bankvärlden.

Pengarna ska satsas på bland annat kompetensutveckling, stöd till småskalig livsmedelsindustri och utveckling av företag inom mat och turism.

För en del lokal slakt- eller charkproduktion, bagerier, mejeriproduktion, krogverksamhet och annat kan ett bidrag i rätt tid ibland ha avgörande betydelse för att våga satsa. Även om all löpande produktion måste vara långsiktigt lönande och bära sig.

Även om Eskil Erlandsson och regeringen talar om värdet av lokalproducerad mat och en levande landsbygd, finns naturligtvis också motivet med att stärka turismen eller besöksnäringen genom den här satsningen. Och det råder ingen motsättning däremellan.

Besöksnäringen omsätter över 160 miljarder kronor om året och drar in mer än bilexporten eller läkemedelsindustrin. Och den omsätter mer än tio gånger musikexporten!

Regeringens 160 miljoner under fyra år gör knappast Sverige till det främsta matlandet i Europa. Och det gör knappast Hälsingland till Toscana.

Men de kan bidra till ett ordentligt lyft för det lokalproducerade i det unika Hälsingland om entreprenörerna är på hugget.

Mer läsning

Annons